Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Foto: Joakim Andersson
Flera regioner svarar i Läkartidningens enkät att hot och våld är ett problem i primärvården och att det i vissa fall skett en upptrappning gentemot tidigare. Det har lett till att man på vissa håll börjat med kamerabevakning och låsta dörrar eller sett över utformningen av entrén.
Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen (DLF), tror att medvetenheten om säkerhetsfrågorna har ökat och att acceptansen för hot och våld har minskat.
– Det har varit en del av vår profession att en del patienter kan bli uppe i varv och man måste bita ihop. Men den yngre generationen är mer medveten och vågar ställa mer krav på arbetsgivaren.
DLF och Läkarförbundet vill att läkare anmäler alla hotfulla situationer. Men Marina Tuutma säger också att det inte är ovanligt att distriktsläkare avstår. Det kan till exempel bero på att systemen för att göra anmälningar är svårarbetade eller på att man är osäker på om en viss situation kan klassas som hotfull.
Men den speciella läkare–patientrelationen kan också göra att distriktsläkare är mindre benägna att anmäla eller ta upp säkerhetsfrågor än andra läkargrupper.
– Vi försöker ha en bra relation till patienten, och då kan det vara så att vi inte anmäler.
De hotfulla situationerna i primärvården kan till exempel handla om att patienter inte får den vård eller de läkemedel som de förväntar sig. Marina Tuutma tycker också att tonen har blivit hårdare.
– Tidigare kanske patienterna sa »jag kommer att anmäla dig«, men nu kan man få höra »jag vet var du bor«. Det är otäckt. Jag vet också några allmänläkare som fått brev hemskickade anonymt. En del genom post, en del patienter har själva gått dit och stoppat det i brevlådan. Det är en förändring jämfört med förr, säger hon och tillägger att sociala medier också har blivit en kanal för hot.
Marina Tuutma har själv varit med om en situation med en psykiskt sjuk och hotfull patient. Hon lyckades ta sig ut ur undersökningsrummet där patienten sedan låste in sig. Det har fått henne att fundera på sådant som utformning av lokalerna och möblering. Hon skulle vilja att säkerhetsexperter såg över vårdcentralerna.
– På akutmottagningarna jobbar man mycket med patientens väg och flödena. Jag och de flesta andra distriktsläkare har inte varit med om att det kommer någon säkerhetsspecialist som tillsammans med skyddsombud går runt på vårdcentralen. Vi försöker lite som hemmafixare, men det krävs en annan person med andra glasögon, säger Marina Tuutma.
Läs mer:
