Den politiska majoriteten Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna har lagt fram ett sparförslag på 194 miljoner kronor i den nya treåriga regionplanen. Det innebär besparingar på flera områden – bland annat drabbar det tidigare aviserade satsningar på primärvården. Alla verksamheter uppmanas att hålla i slantarna. Inga ökade medel kommer att betalas ut för att lösa nya behov – i stället gäller det att effektivisera och omdisponera resurser.

Centerpartiet är dock kritiskt mot att dra in satsningen på primärvården. Tillsammans med Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet har partiet föreslagit att en »kriskommission« inrättas med uppgift att få ner de höga kostnaderna för hyrpersonal.

Förra året lade regionen 446 miljoner kronor på inhyrd personal. I dagsläget är både primärvården och specialistvården starkt beroende av hyrpersonal. Men den senaste tiden är det främst inom specialistsjukvården som ökningen har skett.

Regionens samlade resultat landade på 16 miljoner kronor 2018. Det är en försämring med 99 miljoner jämfört med 2017, och 59 miljoner lägre än det budgeterade resultatet på 75 miljoner kronor. Regionen har de senaste åren inte lyckas återställa tidigare underskott. Under de närmaste tre åren väntas dessutom befolkningen och därmed skatteintäkterna minska.

Enligt regionens årsredovisning är det framför allt kostnaderna inom den specialiserade vården som har dragit iväg. Som Läkartidningen berättat larmade dåvarande sjukhusdirektören Nina Fållbäck Svensson förra året för de skenande kostnaderna.

– Aprilsiffrorna var lite chockerande. Det känns inte bra. Nu jobbar vi med att hitta orsaker, sa hon för snart ett år sedan. 

Då hade specialistvårdens kostnader ökat med 107 miljoner kronor under perioden januari – april 2018 jämfört med samma period 2017. I slutet av året beräknades underskottet bli 270 miljoner kronor. Och majoriteten av länsklinikerna uppgav att de inte klarar sitt uppdrag inom de givna ekonomiska ramarna. I budget- och verksamhetsplanen för specialistvården 2020–2021 beskrevs en konflikt mellan den ekonomiska situationen och mål om ökad tillgänglighet och kvalitet.

Regionen har också stora problem med att uppfylla vårdgarantin. För några år sedan samordnades operationsköerna vid de tre sjukhusen i Västernorrland för att resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Men det har inte hjälpt. I februari i år fick till exempel 43 procent av patienterna i Västernorrland vänta längre än 90 dagar på en operation eller annan åtgärd inom specialistvården. Sämst resultat hade Länssjukhuset Härnösand-Sundsvall, där 73 procent av patienterna fick vänta för länge. Snittet för riket under samma period var 32 procent. 

Beslutet om regionplanen för 2020-2022 ska fattas på regionfullmäktiges möte som inleds under tisdagen.