Svenska läkaresällskapet beslutade på sitt fullmäktigemöte den 14 maj att uppta Svensk förening för narrativ medicin som associerad medlem.
– Det betyder jättemycket för oss. Det betyder att sällskapet tycker att det här är viktiga frågor, säger föreningens ordförande Valdemar Erling, hematolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Narrativ medicin syftar till att värna patientmötet och ta vara på patientens berättelse för att ställa korrekt diagnos men också för att se personen och människan bakom. Föreningen bildades 2016 på Kungälvs sjukhus
– Narrativ medicin blir ett sätt att återta helhetsperspektivet. Någonstans har det gått förlorat i den snabba medicintekniska utvecklingen. Så det är inget nytt. Det ligger i läkekonsten. Och det är inte bara i den tekniska utvecklingen utan också i det sätt som vården styrs och organiseras som man har tappat helhetsperspektivet. Processer och flöden har hamnat i fokus på bekostnad av det enskilda patientmötet. Narrativ medicin blir ett slags motrörelse i det.
I en artikel i Läkartidningen i december 2016 berättade Valdemar Erling varför föreningen startades:
– Vi tycker att patientmötet och patientberättelsen har försvunnit ur vården. Internationella jämförelser visar att svenska läkare pratar väldigt lite med sina patienter. Inom slutenvården lider vi speciellt av det. Trots att vi möter människor som är svårt sjuka, så har samtalet trängts undan. Vi tillbringar mer och mer tid framför datorn i stället.
Läkaresällskapets ordförande Britt Skogseid har i flera sammanhang sagt att patient-läkarmötet är »det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda« och att det »utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen«.
Svenska läkaresällskapet har 20 associerade föreningar, vid sidan av sektioner och lokala läkaresällskap. En associerad förening har inte samma mandat som en sektion. En sektion motsvaras i princip av en specialitet, och medlemmarna i den associerade föreningen är oftast också med i en sektion.
Läs tidigare artikel:
»Är det bara ett krig mot sjukdomar vi håller på med?«
Läs även:
Rita Charon – »Acceptera att du inte kan allt«
Narrativ medicin
Narrativ medicin har sedan slutet av 1990-talet utvecklats till en klinisk metod. Syftet är att öka läkarens (och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården) förmåga att förstå och möta patienters sjukdom, lidande och utsatthet inom den evidensbaserade vården.
Berättelsen står i centrum. Det handlar om att som doktor uppmärksamt lyssna och ta del av berättelser från patienter och närstående. Att göra det är nödvändigt för att skapa sammanhang, helhet och mening, enligt Svensk förening för narrativ medicin.
Föreningen tycker att det borde vara lika prioriterat att utveckla medarbetarnas förmåga och förutsättningar för lyssnandet i vården som att införa avancerade tekniska apparater och metoder för diagnostik. Humaniora kan inom narrativ medicin användas för professionell utveckling och varje läkares arbete med sig själv.
Föreningen vänder sig både till dem som arbetar inom vården och andra som är intresserade av berättelsens roll i förståelsen av sjukdom. Föreningen samarbetar med Program in Narrative Medicine på Columbiauniversitetet i New York.
Läs mer på föreningens webbplats.
