– Kompskulden ger uttryck för det våra medlemmar upplever, att det är svårt att få ut sin jourkompensation. Våra medlemmar arbetar mycket, men får inte ta ut den ledighet som de skulle behöva.

Hur stort är problemet med att läkare inte kan få ut sin jourkomp?

– Det är ett stort problem. Det finns verksamheter där det fungerar, men det finns alltför många verksamheter där det inte fungerar och läkarna inte får ut sin vila och ledighet.

Bilden att läkarna, genom sin möjlighet att ta ut jourkompensation, bidrar till bemanningssvårigheterna i sjukvården stämmer inte, menar Heidi Stensmyren.

– Det är en helt felaktig syn. Det är inte så att läkarna väljer när de kan arbeta. Det är arbetsgivaren som i allra högsta grad lägger scheman och styr om läkarna får ut sin ledighet.

– Läkarna jobbar mycket, mer än de flesta andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, och det är en av anledningarna till att man kan upprätthålla vissa verksamheter. Men det får inte ske på bekostnad av vår hälsa.

Hur ska man komma åt det här problemet?

– Man måste prioritera att läkarna ska få ledigt. Det måste läggas in i scheman. Arbetsgivarna hänvisar ofta till verksamhetens behov. Jag skulle önska att de tittade mer långsiktigt på ett hållbart arbetsliv där man får till arbetsförhållanden som gör att de anställda kan hålla hela arbetslivet, och inte en månad åt gången. Det saknar jag ett tänk kring. 

Heidi Stensmyren önskar dessutom att arbetsgivarna ser över arbetsbelastningen på varje jourpass.

– Arbetspressen under ett arbetspass är väldigt hög och det sliter på individen. Det är inte bara antalet timmar, utan också belastningen. Man måste också se till att det finns rutiner för att säkerställa att man mår bra på jobbet, att vi har koll på läkarnas hälsa, och hur gör vi när vissa har jobbat väldigt mycket.

I det nuvarande centrala kollektivavtalet finns en överenskommelse om att göra en partsgemensam översyn av både konstruktion och ersättningsnivåer i jour och beredskap. Heidi Stensmyren uppger att det arbetet, som ska vara klart senast i oktober i år, är pågående och att man diskuterar frågan med Sveriges Kommuner och landsting.

– Där handlar det dels om de tunga arbetspassen, och dels om hur man ska säkerställa att vi ska hålla hela arbetslivet. Nu pratar lagstiftaren om att höja gränsen för ålderspension. Där måste vi, parterna, prata om hur det ska ordnas.

Läs även:

Läkarnas kompberg värt nästan två miljarder kronor