Under våren har Läkartidningen genomfört en enkätundersökning om läkares innestående komptid för jour och beredskap. Sammanställningen visar att samtliga regioner har någon form av regler och avtal för att motverka att antalet komptimmar läggs på hög. Den vanligaste lösningen är att jourkomp som överstiger 200 timmar betalas ut i pengar en gång om året.

Men det finns regionala skillnader. I Norrbotten finns inget tak för antalet sparade timmar. Däremot betalas all innestående jourkomp ut när en AT-läkare påbörjar sin ST-utbildning, och likadant när en ST-läkare blir specialist.

I andra regioner, exempelvis Örebro och Blekinge, betalas jourkomp som är äldre än sex månader ut i pengar. I Blekinge anger avtalet med läkarföreningen, som är från 2004, dessutom att äldre kompberg ska betalas av med 500 timmar om året.

För omkring ett år sedan blev det strid kring reglerna för jourkomp i Västerbotten. Regionen ville införa enhetliga regler för samtliga läkare som innebar att de maximalt skulle få spara 200 timmar. Överstigande tid skulle betalas ut i pengar. 

Tidigare fick läkare i Umeå spara 100 timmar, men i Lycksele och Skellefteå var det obegränsat. Läkarföreningen var inte nöjd med förslaget och protesterade.

– Vi satte oss emot det därför att vi tycker att regionen har ett ansvar för att folk faktiskt har möjlighet att ta ut sin jourkomp. Innan dess tycker vi inte att det är rimligt att begränsa möjligheten att spara den. Ge folk möjlighet att ta ut sin jourkomp så kommer det här reglera sig självt, säger Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening.

Bland annat oroade sig läkarföreningen för att de nya reglerna skulle förvärra bemanningsproblemen i Lycksele och Skellefteå. Man fick också visst gehör för protesterna. I slutändan satte regionen taket vid 200 timmar för läkare i Umeå, och 700 timmar för läkare som jobbar i Lycksele och Skellefteå.

Cecilia Nordenson säger att hon har förståelse för att regionen inte vill att läkare bygger upp stora kompberg, eftersom det är en kostnad som är svår att kontrollera. Hon har i grunden inte heller något emot att man har ett tak för hur mycket läkare kan spara.

– Men det vi tycker är att arbetsgivaren köper sig fri från ansvaret att se till att ha en anständig bemanning. Vi vill ha en bemanning där folk har möjlighet att ta ut den jourkomp man tjänar in, säger Cecilia Nordenson.

– Sedan vill vi att våra kollegor och medlemmar ska ha makten över sin jourkomp. Det finns tillfällen i livet då du faktiskt vill dra ihop 500 eller 700 timmar att ha innestående för att kunna medge en längre ledighet. Exempelvis för att förlänga din föräldraledighet, fortsätter hon.

Men trots att det nu finns regler kring jourkomp på alla håll i landet är det totala kompberget fortsatt massivt. Vid årsskiftet var läkarnas innestående tid för jour och beredskap nästan 3 miljoner timmar. Räknat i pengar handlar det om över 1,8 miljarder kronor.

Läkaren med flest komptimmar, över 6 000, är verksam i Region Dalarna. Det motsvarar ungefär tre års heltidsarbete.

Föga förvånande har de största regionerna med många läkare också störst kompberg. Västra Götalandsregionen ligger i topp med en skuld på omkring 340 miljoner kronor. 

– Vi har också blivit fler läkare med tiden. Vi har ökat antalet läkare varje år sedan regionen bildades. Det är fler läkare som delar på de här timmarna, om man säger så, säger Eva Johansson, förhandlingschef på Västra Götalandsregionen.

Sedan flera år har regionen ett avtal med Läkarföreningarna i väst som innebär ett tak på 200 timmar. Men komptid intjänad före avtalet påverkas inte, vilket kan vara ytterligare en förklaring till varför det tar tid att få ner komptimmarna, enligt Eva Johansson.

Hon är noga med att påpeka att hon sitter centralt i regionen. Därför kan hon inte svara på hur varje enskild förvaltning arbetar med komptidsfrågan för läkare. Däremot poängterar hon att målsättningen är att försöka minska kompberget.

– Det är klart att vi inte vill ha en skuld, det är ingen önskvärd situation. Samtidigt är det ju en verksamhet som ska bedrivas, och det är verksamheterna som måste bedöma vad som behövs för att bedriva den.

En region där den innestående jourkompen ser ut att minska något är Halland. När tidningen Dagens Samhälle gjorde en liknande undersökning 2015 hade Halland en kompskuld på närmare 66 000 timmar eller 29 miljoner kronor. Nu är motsvarande siffror drygt 53 000 timmar respektive 23 miljoner kronor.

Halland har sedan flera år tillbaka ett avtal med läkarföreningen som innebär att antalet komptimmar begränsas till 200. Överskjutande timmar betalas ut i pengar, men läkare kan få dispens att spara fler timmar om det finns särskilda skäl.

– Det är något som jag och facklig representant för Hallands läkarförening undertecknar. Det är inget man gör på lokal nivå, säger Cristine Karlsson, hr-direktör i Region Halland.

– Vi har en gemensam medvetenhet kring det här med läkarföreningen, att vi tillsammans jobbar aktivt med jour- och beredskapsuttag så att det inte byggs på hög. Det här kan vara ett långsiktigt resultat av det avtalet, fortsätter hon.

53 000 innestående timmar indikerar att det är svårt för läkare att få ut sin ledighet. Vad tänker du kring det?

– Vi har en verksamhet som, åtminstone för läkarna, är jourtung. Det är något som man behöver ha med sig både i den långsiktiga planeringen och utvecklingen av sjukvården, men också i den dagliga planeringen. När man planerar för att ställa om vården så behöver även detta vara en del i hur man jobbar med den mest specialiserade – och därmed dyraste – kompetensen, det vill säga läkarna.

Läs även:

Hedi Stensmyren: »Det är ett stort problem att läkare inte kan få ut jourkomp«