Sannolikheten att uppnå 80 års ålder är 10 procent större för individer med en läkare eller sjuksköterska i familjen än för dem som inte har det. De löper också mindre risk att drabbas av kroniska livsstilssjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och diabetes. Det är några av slutsatserna i en studie från Institute of Economic Policy Research vid Stanford University, publicerad som ett »discussion paper« på cepr.org (Centre for Economic Policy Research) tidigare i år.
Sambandet mellan hälsa och socioekonomi är starkt, men orsakerna till detta är oklara, enligt forskarna bakom studien. De har undersökt en hypotes, nämligen att skillnader i informell tillgång till medicinsk expertis, utanför sjukvårdens väggar, kan spela en roll. De flesta beslut en individ tar om sin hälsa tas utanför det formella sjukvårdssystemet, resonerar de.
Studien är gjord på svenska data gällande socioekonomi, utbildning, sjukvård, läkemedelsförskrivning med mera. Forskarna konstaterar att det även i Sverige finns en uttalad ojämlikhet när det gäller dödlighet och sjuklighet, trots att alla har samma formella tillgång till sjukvård och välfärdssystem. De ville därför undersöka om en annan faktor än tillgång till sjukförsäkring och vård har betydelse för ojämlikheter i hälsa, nämligen om skillnader i tillgång till informell medicinsk kompetens i form av en läkare eller sjuksköterska i familjen kan spela roll för hur individer beslutar sig att »investera« i sin hälsa.
Och enligt studien ökar närvaron av sådan medicinsk kompetens inte bara livslängden och minskar sjukligheten. Den ökar också benägenheten att ta förskrivna läkemedel, låta vaccinera sig, inte röka under graviditet etc. I »familj« inkluderades även mor- och farföräldrar, föräldrar, syskon, barn, kusiner och ingifta.
I låginkomstgrupper där i kompetens inte är lika vanligt förekommande är den positiva effekten av informell tillgång på medicinsk expertis särskilt stor, enligt forskarna. De beräknar att jämn tillgång till informell medicinsk kompetens skulle kunna minska ojämlikheten i hälsa med 18 procent.
Studien presenterades av en av författarna, Petra Persson, assistant professor i nationalekonomi, Stanford University, vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle den 19 juni. Där deltog även Mårten Palme, professor i socialförsäkring, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, som diskuterade bland annat i vilken mån det kan finnas ett orsakssamband mellan just utbildning och hälsa. Lyssna på seminariet här.
Apropå Stanford-studien var en fråga vid seminariet om hälsan skulle öka ifall fler fick mer läkarkontakt i form av fast läkare. I publiken satt bland andra Agneta Dreber, tidigare bland annat chef för Folkhälsoinsitutet. Hon poängterade att de flesta läkare sysslar med sjukdom och inte med hälsa:
– Hälsa skapas inte i sjukvården, utan utanför sjukvården.
Läs hela arbetet:
Chen Y, Persson P and Polyakova M. (2019), The roots of health inequality and the value of intra-family expertise, CEPR Discussion Paper 13583.
