Från den 1 juli kommer Skatteverket att betrakta i princip all personaluthyrning inom hälso- och sjukvården som skattepliktig. Och det är något som slår hårt mot de privata aktörerna som, till skillnad från de offentliga, inte kompenseras. Med ens kommer deras kostnad för inhyrd personal att stiga 25 procent, vilket har fått bland andra Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och landsting och branschorganisationen Vårdföretagarna att protestera.
Vårdföretagarna vill att avtalen mellan olika regioner och de privata vårdgivarna skrivs om för att kompensera fördyrningen.
– Ja, det vill vi absolut. Det här är ju inte regionernas fel, men det blir en ny situation som vårdgivarna står inför och vi tycker att regionerna borde ta höjd för det i sina avtal, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert vid Vårdföretagarna.
Men ingen av de 20 regioner som svarat på Läkartidningens enkät om vårdmoms kommer att ge någon extra ersättning till vårdgivarna från den 1 juli. De privata aktörerna kan alltså inte räkna med någon ekonomisk hjälp.
Några regioner svarar att de inväntar dialogen mellan Skatteverket och Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Organisationen har krävt att Skatteverket väntar med momsen till dess saken har prövats i Högsta förvaltningsdomstolen. Men på tisdagen gav Skatteverket vad som får ses som ett slutgiltigt svar: momsen kommer definitivt att gälla från den 1 juli.
– Det finns privata verksamheter som larmar om att de kommer att ha svårt att bedriva samma vård som tidigare, säger Camilla Paananen, enhetschef för ekonomienheten i Region Östergötland.
Östergötland kompenserar, likt alla andra regioner i Sverige, sedan tidigare de privata vårdgivarna för momskostnader. Oftast rör det sig om 3–6 procent för utgifter för exempelvis inköp av material. Nyligen beslutade Östergötland att höja sin ersättning från 3 till 4 procent. Men regionen har inga planer på något ytterligare stöd för de ökade kostnaderna för inhyrd personal.
– I det vårdvalssystem som vi har i primärvården är det kanske någon vårdcentral som har det jättesvårt. Men vi kan inte ersätta särskilt till den, då man måste göra det brett, säger Camilla Paananen.
Vet man vilka summor det rör sig om för de privata aktörerna?
– Nej det vet vi inte. Vi har inte samlat in sådana uppgifter.
Förändringen den 1 juli har inte med någon lagändring att göra, utan det handlar om att Skatteverket nu väljer att tolka momslagen så att även uthyrning av vårdpersonal innefattas.
Därför skrev det blågröna styret i Region Uppsala för en vecka sedan till regeringen med en uppmaning om lagändring. Politikerna menar att huvudregeln för vårdverksamheten är att den ska vara momsbefriad, och att det måste förtydligas så att även privata aktörer innefattas.
I regionen drivs nästan hälften av vårdcentralerna privat och flera har hört av sig till regionledningen med oro för framtiden och krav på kompensation. Men regionen har i nuläget inga planer på ekonomiskt stöd. Någon egentlig konsekvensanalys av momsreglerna har inte gjorts. Det är inte heller något som vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) tycker ligger på regionernas bord.
– Det är Skatteverket och regeringen som hade behövt göra den här konsekvensanalysen. Det menar vi att man inte har gjort när man kom med förslaget om moms.
Alla regioner utom Blekinge svarade på enkäten.
Läs även:
Region Uppsala begär lagändring om vårdmomsen
SKL om vårdmomsen: »Förutsätter att Skatteverket agerar korrekt«
Bakslag för privata vårdgivare – moms på personal
Moms på hyrpersonal i vården från första juli
Ändrade momsregler för hyrpersonal väcker oro och många frågor
Högsta förvaltningsdomstolen: Inget momsundantag för uthyrning av vårdpersonal
