Delbetänkandet är den näst sista delen i utredningen »Samordnad utveckling för god och nära vård«. Det innehåller inga förslag på lagändringar. Men det innehåller bakgrund och analyser inför slutbetänkandet som ska vara klart nästa år.
Ända sedan starten har Anna Nergårdh pekat på att vården måste ställa om och bli mindre sjukhustung. Nu vill hon lyfta fram den kommunala sjukvården.
Hon påpekar att den kommunala vården stod för drygt 25 procent av sjukvårdens totala kostnader 2017, men att det kanske inte finns så stor kunskap om det och att den har samma krav på sig som annan primärvård. Den förståelsen är viktig för samverkan mellan region och kommun, en nyckel för att lyckas med personcentrerad vård.
– Jag ser det nu lite som mitt »mission« att driva den här frågan. Behovet av samverkan mellan region och kommun är tydligt, säger hon till Läkartidningen efter att ha lämnat över sitt delbetänkande till socialminister Lena Hallengren (S) vid en presskonferens.
Hon menar att man måste skapa ett regelverk som underlättar samarbetet mellan huvudmännen.
– Lagstiftningen är gemensam, men det är som att organisationsformen och gränserna mellan huvudmännen gör det väldigt svårt att skapa en hälso- och sjukvård som fungerar för individen.
Hur tycker du att lagen om utskrivningsklara patienter fungerar?
– Vi ser många goda exempel på hur man implementerar den och aktivt arbetar med att få till samverkan. Vi följer det arbetet och det är ett viktigt underlag för oss; hur faller det ut och var behöver man kanske ytterligare ändra lagen för att göra det lättare för sjukvårdens medarbetare att samverka?
När vård flyttas från sjukhus till primärvård kommer det också att få konsekvenser för vårdutbildningarna. Traditionellt sett bedrivs en stor del utbildningen på sjukhusen. Men där kan man behöva ställa om.
– Det är en svår fråga. Men jag tror det viktigaste är att man inte får skrämselhicka över insikten att det måste ske. Det måste skapas förutsättningar, lokaler och handledare. Jag vill bara flagga för att det är en stor fråga för framtiden som vi måste börja rusta för nu. Det är inte en förändring som sker över en natt, säger Anna Nergårdh.
En annan fråga som utredningen brottas med gäller den nationella taxan och hur den kan integreras i den ordinarie primärvården, vårdvalsystemen och övrig öppenvård. I dag finns cirka 1 000 så kallade taxeläkare.
– Frågan är hur vi, på ett hållbart sätt, ska kunna skapa möjligheter för dem som i dag verkar på nationella taxan att vara aktörer i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. På vilket sätt är för tidigt att säga. Men även här tror jag det är väldigt viktigt att involvera de berörda aktörerna.
I Anna Nergårdhs första delbetänkande 2017 lämnades förslag som snabbt gick vidare till proposition i riksdagen. Det handlade bland annat om en förändrad vårdgaranti. För knappt ett år sedan kom det andra delbetänkandet som exempelvis kretsade kring vilka kompetenser som primärvården ska vara skyldig att erbjuda.
Det tredje delbetänkandet som nu lämnats över kommer ligga till grund för de skarpa förslag som kommer i mars nästa år. Delbetänkandet finns på utredningens webbplats.
Läs även:
Regeringens utredare Anna Nergårdh: »Jag hoppas att förslag om primärvårdsreform kommer snart«
Taxeläkarnas plats i primärvården ska utredas
SFAM: Nationell reform för primärvården kan inte vänta
DLF: Flera viktiga aspekter av en primärvårdsreform saknas
Utredarens förslag: De kan vara fast läkarkontakt i primärvården
Heidi Stensmyren: Bra nyheter!
