Bästa stödet hittills för »polypill«

Idén om att förebygga hjärt-kärlsjukdom genom att stoppa in flera olika typer av läkemedel i en och samma tablett – ett så kallat polypill – är inte ny, utan fördes fram redan i början av 2000-talet.

Den iranska studie som nu publiceras är dock den första som verkligen kunnat visa att behandling med ett polypill minskar andelen allvarliga hjärt-kärlhändelser hos såväl personer med som utan känd hjärt-kärlsjukdom. Och där biverkningarna dessutom är få.

Resultaten visar att närmare 9 procent i gruppen som fått bara livsstilsråd drabbades av en allvarlig hjärt-kärlhändelse under uppföljningstiden på fem år, jämfört med knappt 6 procent av dem som också fått en kombinationstablett med fyra olika läkemedel. Det motsvarar en minskning med 34 procent.

– Det här är en viktig studie och resultaten visar på en god effekt. Det ger starka belägg för att så kallad polypillbehandling är en strategi som bör tas seriöst, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, om fynden som nu publiceras i Lancet.

– Det kommer definitivt bli debatt om detta på kardiologikongressen European Society of Cardiology i Paris om en vecka, fortsätter han.

Enligt forskarna bakom studien kan polypillstrategin få allra störst betydelse i låg- och medelinkomstländer. Och då som primärprevention.

– Men jag kan mycket väl tänka mig att konceptet testas också i Sverige och då framför allt sekundärpreventivt, det vill säga efter hjärtinfarkt och PCI, men kanske även hos patienter med typ 2-diabetes. I vårt land är följsamhet det stora problemet. Får man för många piller kanske man missar att ta dem, säger Peter M Nilsson.

Han varnar samtidigt för att rakt av överföra resultaten på svenska förhållanden. 

– I den här populationen på den iranska landsbygden var polypill dokumenterat till nytta, vilket är utmärkt. Men det är för tidigt att införa detta i guidelines. Resultaten behöver replikeras i en europeisk/svensk miljö, säger han.

I studien randomiserades, genom så kallad clusterrandomisering, hela byar i en iransk provins till att erbjudas livsstilsråd plus behandling med en kombinationstablett – med acetylsalicylsyra (ASA), atorvastatin, hydroklortiazid samt antingen enalapril eller valsartan – eller bara livsstilsråd. 

Närmare 7 000 personer mellan 50 och 75 år ingick i studien. En av tio hade en känd hjärt-kärlsjukdom.

Allra bäst effekt hade polypillstrategin hos de 80 procent som visade god följsamhet till behandlingen. 

Resultaten visar också att andelen allvarliga biverkningar – till exempel blödning – var liten och ungefär densamma i de båda grupperna. 

Peter M Nilsson tror att det framför allt är lipidsänkaren atorvastatin som har effekt i studien.

– Doserna av de andra läkemedlen är förhållandevis beskedliga. Däremot är dosen atorvastatin bra – 20 mg. Därför tror jag att det framför allt är den hästen som drar vagnen här, säger han.

Peter M Nilsson påpekar dock att man i Europa har frångått ASA som primärprevention, av rädsla för blödningskomplikationer. I studien förekom alltså få sådana komplikationer, trots att ASA ingick i kombinationstabletten, men Peter M Nilsson befarar att det skulle se annorlunda ut i en svensk befolkning.

– I den här iranska populationen var det få rökare, vilket är en riskfaktor för magblödning. Dessutom var sannolikt alkoholintaget obefintligt av kulturella/religiösa skäl. Därför hade de sannolikt lägre risk för magblödning än vad man skulle se i en svensk befolkning.

Han tycker också att man kan fråga sig vad som ligger bakom den så goda följsamheten till behandlingen i studien.

– Iran är ett auktoritärt samhälle. Man kan undra om det har förekommit påtryckningar av något slag, säger han.