Att det verkar finnas en koppling mellan hormonläkemedel i samband med klimakteriet och ökad risk för bröstcancer är känt sedan tidigare.
Däremot har det funnits begränsat med data för hur risken ser ut på längre sikt, enligt det stora internationella forskarlag bakom fynden som nu publiceras i Lancet.
Efter att nu ha sammanställt data för närmare 570 000 kvinnor i 58 epidemiologiska studier har forskarna funnit en koppling mellan att börja ta hormonläkemedel vid klimakteriet och ökad risk för bröstcancer.
De fann också att kvinnor som avslutat sin behandling hade en förhöjd risk att drabbas i mer än tio år efteråt. Och att risken var högre vid längre tids användning.
Enligt forskarnas beräkningar skulle den absoluta risken att drabbas av bröstcancer under de närmaste 20 åren vara 8,3 procent för en normalviktig västerländsk kvinna som tar läkemedel med både östrogen och progesteron i fem år med början vid 50 års ålder.
Motsvarande siffra för den som aldrig fått sådan behandling var 6,3 procent, enligt resultaten.
Under förutsättning att det verkligen finns ett orsakssamband har 1 miljon av sammanlagt 20 miljoner bröstcancerfall i västvärlden orsakats av hormonläkemedel sedan 1990, enligt forskarna.
Forskarna kopplade alla typer av hormonersättning till en ökad risk för bröstcancer, förutom lokal vaginal behandling. Risken var större vid behandling med en kombination av östrogen och progesteron, än vid enbart östrogenbehandling.
De såg också – som väntat – att användningen av hormonläkemedel främst var kopplad till en ökad risk att drabbas av ER-positiv, det vill säga hormonberoende, bröstcancer.
Även vid så kort användning som i ett till fyra år såg forskarna en ökad risk för bröstcancer, jämfört med kvinnor som inte använt hormonläkemedel i samband med klimakteriet. Och längre behandling än så var alltså också förknippad med en högre risk.
Däremot sågs ingen ökad risk för kvinnor som använt hormonläkemedel i mindre än ett år.
Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) arbetar just nu med nya riktlinjer för menopausal hormonbehandling. Läkartidningen har intervjuat Angelica Lindén Hirschberg, som är professor vid Karolinska institutet och har deltagit i riktlinjearbetet, apropå fynden i Lancet.
