Camilla Sandin Bergh är en av 16 ST-studierektorer i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen. På ett regionalt studierektorsmöte häromveckan presenterades det aktuella förslaget till curriculum för det nya läkarprogrammet i Göteborg. Ett excel-dokument med innehåll termin för termin med namn på specialiteter – men ingenstans ordet »allmänmedicin«. Camilla Sandin Bergh tog en bild och twittrade ut den med texten:

»Får idag se förslag på nya 6-åriga läkarutbildningen i Gbg och slås av att Allmänmedicin inte finns med. Förstår inte logiken när stora satsningar skall ske på att bygga ut den nära vården m en nationell vision om fördubbling av specialister i allmänmedicin.«

– Vi ska ställa om till nära vård och Anna Nergårdh lyfter fram allmänmedicinen, och då nämns inte ens ordet allmänmedicin i den presentation vi fick förra veckan. Det här är en kopia av vad jag läste för 30 år sedan. Jag är besviken, säger Camilla Sandin Bergh till Läkartidningen.

Om studenterna ska bli intresserade av allmänmedicin måste det finnas med som ämne, också för att synliggöra att det går att forska i, menar hon.

– Man tror att allmänmedicin är ett lapptäcke av organspecialiteter, men det är ett eget ämne där man ser individen och patienten är i centrum. Det vi är duktiga på är de som har många diagnoser samtidigt. Vi har en relation till patienten, och vi är spindel i nätet till övriga personalkategorier på vårdcentralen och kollegerna på sjukhuset, säger Camilla Sandin Bergh.

På Göteborgs universitets webbplats under rubriken »Sex förslag – så kan nya läkarprogrammet utvecklas« kan man sedan december 2018 läsa att det ska bli »ett större fokus på allmänmedicin och öppenvård«. Det ska bli mer allmänmedicin, står det. »Ämnet har i dag kurser spridda på flera terminer. I förslaget införs en ny kurs sista terminen, inklusive en längre placering i primärvården.«

Agneta Ekman, programansvarig för den nya läkarutbildningen vid Göteborgs universitet, skriver i ett mejl:

»Vi har internt varit tydliga med att vi använder samhällsmedicin som är det kursnamn vi har för tillfället och som omfattar allmänmedicin, socialmedicin, arbetsmiljömedicin mm. Då vi har utökat mängden samhällsmedicin över flera terminer men inte bestämt vilka delar som ska ligga var har vi benämnt dessa avsnitt som samhällsmedicin. Då allmänmedicinarna har protesterat har vi lagt till att det gäller framför allt allmänmedicin. Det är inte så att vi glömt allmänmedicin. Jag tycker att det är olyckligt och missvisande att arbetsmaterial från vårt arbete med det nya programmet sprids på sociala medier av personer som inte har hela bilden.«

Agneta Ekman betonar att det aktuella förslaget är en råskiss där inte heller exempelvis anestesi, kardiologi, handkirurgi eller klinisk fysiologi finns med.

»Självklart kommer alla ämnen att synas i de slutgiltiga juridiskt bindande dokumenten som kursplaner och utbildningsplan«, skriver hon.

Camilla Sandin Bergh välkomnar beskedet.

– Det känns som en lättnad att det var en råskiss, och det var skönt att få bekräftat att allmänmedicin kommer att finnas med, säger hon.

Eftersom den nya läkarutbildningen även leder till legitimation innebär den ett mycket större åtagande för universitetet än tidigare. Då är det särskilt viktigt att allmänmedicin omnämns i mål, kursplaner och examinationsmål, menar Camilla Sandin Bergh.

– I nästa steg ska läkarna in i en specialistutbildning som jag har ansvar för och då förväntar jag mig att de har uppnått tillräcklig kompetens, säger hon.