Andreas Thörneby tycker att ACG-systemet bör tas bort. »Ersättningsystemet låter ju så bra – har du sjukare befolkning så ska du ha mer pengar. Men det förutsätter att man har stensäkra mätmetoder för befolkningens sjuklighet. Och det har vi inte«.
Läkartidningen har tidigare berättat att 22 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen misstänks ha skrivit in irrelevanta diagnoser för att få mer pengar. Det visar en oberoende granskning som regionen låtit göra.
»Granskningsteamets bedömning är att en inte oväsentlig del av läkares och sjuksköterskors arbetstid har lagts på att leta upp och registrera diagnoser som inte har relevans. Det är arbetstid som kunde ha lagts på patientarbete«, står det i granskningsrapporten. Det kan handla om en patient som ringer till sin vårdcentral för att få ett recept förnyat. Samtidigt som det förnyas registreras även äldre och redan välkända sjukdomstillstånd.
I regionen är en stor del av ersättning till vårdcentralerna – drygt 40 procent – kopplat till patienternas diagnoser genom metoden adjusted clinical groups (ACG), där varje patient ges ett värde. Tanken är att »vårdtunga» patienter med komplexa sjukdomar som kräver mer vård också ska ge mer pengar.
Granskningen har lett till rubriker om fuskande vårdcentraler. Men Andreas Thörneby, distriktsläkare på Närhälsan Kinna vårdcentral – en av vårdcentralerna som kritiseras i granskningen – anser inte att det handlar om fusk.
– Man har undersökt hur det går till när man satt diagnoser. Vem avgör vem som gör rätt och vem gör fel? Man kan diskutera om inte de välbemannade vårdcentralerna som haft duktig administrativ personal och rutiner på plats från starten av vårdvalet egentligen fått mer pengar än vad som motsvarar deras befolknings sjuklighet.
Vad har ni fått för kritik?
– Man inte haft några invändningar kring hur läkargruppen registrerar diagnoser i samband med besök, utan det är framför allt vid andra kontakter. Sjuksköterskorna har fått instruktioner och lagt sig vinn om att alla diagnoser som är kroniska och påverkar hur vi planerar för varje patient registreras.
Han pekar på flera skevheter med ACG-systemet. Ett exempel är att en person med kronisk sjukdom »friskförklaras« efter 15 månader om vårdcentralen inte registrerar diagnosen på nytt. Ett annat är, enligt honom, att det leder till att två personer med identiska sjukdomar riskerar att få helt olika ekonomiska förutsättningar.
– Hur ska man motivera det för befolkningen? »Tyvärr vi har bara hälften så mycket pengar till dina diabetesläkemedel här för vi är inte tillräckligt duktiga på att registrera«.
Är det inte ett problem om vårdcentraler gör olika då?
– Jo, men då pratar vi om ett problem med systemet. Att man valt att fördela pengar via ett index med en fixerad totalsumma. Då kan det aldrig bli riktigt rättvist om inte alla gör likadant.
Har granskningen lett till att ni har ändrat rutinerna?
– Ja. Men inte för att vi egentligen tycker att vi har gjort fel, utan för att anställda inte ska behöva må dåligt av sitt arbete. Det har lett till ett annat arbetssätt som är mer tidsödande för läkarna. Tid som kunde användas till patientkontakt går nu i högre grad till diagnosöversyn vid receptförnyelse.
Tillsammans med verksamhetschefen på vårdcentralen har Andreas Thörneby skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Du skriver i artikeln att primärvård »inte ska finansieras genom modeller som gör ett av medicinens viktigaste verktyg, diagnosen, till ett instrument för prestationsersättning«. Kan du utveckla det?
– Ett system blir inte bättre än den svagaste länken. Här är det diagnossättningsögonblicket. Får du lite mer pengar om du glider lite och sätter den lite tyngre diagnosen vid fel tillfälle, faller diagnosen som medicinskt värde. Så fort man sätter pengar på ett medicinskt verktyg korrumperar man det. Då kan vi inte längre bedöma kvalitet, följa våra behandlingsresultat, forska på våra medicinska data.
Vad tycker du om att ni riskerar sanktioner?
– Jag tycker det är fel. Däremot kan det mycket väl vara så att vårdcentraler förtjänar kritik för hur man hanterat diagnossättningsrutiner.
Läs också:
Sanktioner planeras mot vårdcentraler i Västra Götaland
SFAM-ordföranden vacklar om ACG
ACG-systemet tvingar fram onödiga diagnoser
Granskningen i VGR
Granskningen, som har gjorts av oberoende konsulter, visar på allvarliga brister enligt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 22 av de 29 granskade vårdcentralerna bedöms medvetet ha höjt enhetens ACG-poäng genom irrelevant diagnosregistrering.
I regionen är en betydande del av ersättning till vårdcentralerna – drygt 40 procent – kopplat till patienternas diagnoser genom metoden adjusted clinical groups (ACG), där varje patient ges ett värde.
ACG-systemet visar ett sammanvägt mått av diagnoser, ålder och kön. Det är ett system för att mäta vårdtyngd utifrån diagnosgrupper. I flera regioner, bland annat Västra Götalandsregionen, används ACG för att fördela vårdpengen inom vårdvalet.
