Regeringen vill genomföra förslaget om så kallad utvecklingstid. Tanken är att införa en möjlighet för anställda att vara lediga från sitt arbete för att vidareutbilda sig, skaffa sig ny kompetens eller starta eget och samtidigt få ersättning.
Enligt förslaget ska utvecklingstiden ska gälla i upp till ett år, och att ersättningen ska motsvara ersättningen från a-kassan.
Regeringen menar att reformen är ett sätt att stärka anställdas position på arbetsmarknaden och att utvecklingstiden kommer att bidra till att möta nya krav på kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden.
När reformen är fullt utbyggd 2022 kommer den att kosta 1 miljard kronor. Enligt SVT Nyheter kommer den då att omfatta omkring 5 000 personer.
Läkarförbundet, Lärarnas riksförbund och Akademikerförbundet SSR skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att det är dags att prova utvecklingstid, men att delar av förslaget behöver förbättras.
Förbunden anser bland annat att utvecklingstiden bör användas för att åtgärda rekryteringsbehoven inom bristyrken.
De föreslår att rätten till utvecklingstid bör avgöras efter ansökan till myndighet och inte efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Annars kommer personer i bristyrken aldrig att få chansen till utvecklingstid, menar förbunden.
Dessutom bör utvecklingstiden inte villkoras med krav på vikarie.
Förbunden anser också att ersättningen läggs på föräldraförsäkringens nivå, samt att utvecklingstiden bör kunna nyttjas på både heltid och deltid och att den ska kunna tas ut parallellt med yrkesarbete om det sker på deltid.
I debattartikeln föreslås också att ersättning för utvecklingstid också ska kunna ges för utbildningsanställningar. Det kan exempelvis handla om ST-utbildningar för läkare. I dessa fall ska ersättningen ges som kompensation för den lägre lön som utbildningsanställningen innebär, och att omfattningen behöver kunna utökas.
