_.jpg)
Västra Götalandsregionen har granskat 29 av 204 vårdcentraler, samt 4 600 journaler med syfte att kontrollera hur väl primärvården följer riktlinjerna för diagnossättning.
I regionen är en betydande del av ersättning till vårdcentralerna – drygt 40 procent – kopplat till patienternas diagnoser genom metoden adjusted clinical groups (ACG), där varje patient ges ett värde. Tanken är att »vårdtunga» patienter med komplexa sjukdomar som kräver mer vård också ska ge mer pengar.
Granskningen, som har gjorts av oberoende konsulter, visar på allvarliga brister. 13 av vårdcentralerna bedöms medvetet ha höjt enhetens ACG-poäng genom irrelevant diagnosregistrering och ytterligare nio vårdcentraler misstänks ha gjort detsamma. Det innebär att vårdcentralerna kan ha fått mer pengar än de ska ha – på bekostnad av andra vårdcentraler som har gjort en korrekt registrering.
– Den bedömning som görs från förvaltningen är att 22 av 29 vårdcentraler har vidtagit åtgärder i syfte att få upp sin ACG, säger Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
»Granskningsteamets bedömning är att en inte oväsentlig del av läkares och sjuksköterskors arbetstid har lagts på att leta upp och registrera diagnoser som inte har relevans. Det är arbetstid som kunde ha lagts på patientarbete«, står det i granskningsrapporten.
Det kan handla om en patient som ringer till sin vårdcentral för att få ett recept förnyat. Samtidigt som receptet förnyas registreras även äldre och redan välkända sjukdomstillstånd.
– Jag är jättebesviken. En vårdcentral som har 6 000 listade har haft 7 000 diagnoser under en lördag och söndag när vårdcentralen inte ens är öppen. Och i det värsta fallet har en enskild patient fått 45 diagnoser på en och samma dag, säger Jonas Andersson och tillägger:
– Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det inte är 29 slumpmässigt utvalda vårdcentraler som granskats.
De 29 vårdcentralerna valdes ut eftersom de hade ovanligt många och upprepade diagnoser. Mellan januari och december 2017 hade vårdcentralerna de största ökningarna i ACG-poäng. De utmärkte sig även genom att de hade registrerat en stor mängd diagnoser enskilda dagar. 22 av vårdcentralerna drivs av regionen och 7 i privat regi.
Jonas Andersson menar att det blivit en dålig kultur på ett antal vårdcentraler.
– Den vanligast förklaringarna vi hört är »alla andra jobbar så här, då måste vi också göra det«. Det blir en form av negativ spiral.
Endast 3 av de 29 vårdcentralerna har registrerat diagnoser på ett korrekt vis. Fyra vårdcentraler bedöms i huvudsak ha arbetat på rätt sätt.
Enligt Jonas Andersson kommer de 22 vårdcentralerna drabbas av sanktioner.
– Vi har tittat på olika modeller för sanktioner. Vi kommer att fatta beslut vid vårt nästa möte om tre veckor. Från vår sida kommer vi uppdatera våra PM om hur registrering och diagnossättning ska gå till.
Till 2021 ska man göra en större översyn av hela ekonomimodellen i Västra Götalandsregionen. I nuläget är det dock troligt att ACG-systemet blir kvar enligt Jonas Andersson.
– Många säger sig gilla och uppskatta ACG-modellen. Den uppfattas som i grunden rättvis – om den används rättvist.
Åsikterna om ACG-systemet är dock inte odelat positiva, vilket Läkartidningen tidigare har skrivit om. Enligt en enkät som Distriktsläkarföreningen i Jönköping gjorde för några år sedan, framkom det exempelvis att en majoritet av distriktsläkarna ansåg att ACG-systemet tvingar fram omotiverade diagnoser. 2014 varnades fyra skånska vårdcentraler av Region Skåne eftersom de registrerat fler och tyngre diagnoser än det funnits stöd för.
Inom Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) har ersättningsmodellen länge vållat debatt. SFAM:s ordförande Magnus Isacson, som är allmänläkare och arbetar vid Tensta vårdcentral, säger till Dagens Medicin att han hoppas att granskningen i Västra Götalandsregionen leder till att regionerna »tar en rejäl diskussion igen om ACG verkligen är det mest lämpliga ersättningssystemet«.
– Problemet med alla ersättningsystem som innehåller någon typ av detaljstyrning är att man får lite det man frågar efter. Om man till exempel ersätter för många besök, så kommer man att få många besök. Det man ersätter det får man, men det sker på bekostnad av annat, säger Magnus Isacson till Dagens Medicin.
Han föreslår i stället att regionerna lägger större tonvikt vid omanipulerbara faktorer som patienters ålder och socioekonomiska status.
Läs också:
SFAM-ordföranden vacklar om ACG
ACG-systemet tvingar fram onödiga diagnoser
