Madeleine Liljegren, ordförande Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Foto: Sara Björkegren

Snittbetyget för landets AT-orter i 2019 års AT-rankning är 4,81 på en sexgradig skala. Det är en liten förbättring jämfört med förra året. Trots det ser Sveriges yngre läkares förening (Sylf) några oroväckande tendenser.

Bland annat uppger 51 procent av läkarna som svarat på enkäten att det är vanligt eller ganska vanligt att de arbetar övertid obetalt under sin AT.

– Det är förstås helt oacceptabelt. Läkarna måste få betalt för det arbete de lägger ner. Man ska inte jobba gratis. Att vara läkare är ett arbete, inte en fritidsaktivitet, säger Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

I enkäten lyfter många fram att det är vanligt att övertiden registreras som flextid som sedan är mycket svår att få ut. Flera vittnar också om att plustid på flexsaldot stryks när man byter block, exempelvis från medicin till kirurgi.

Madeleine Liljegren menar att förbättringar i det lokala ledarskapet kan vara en nyckel för att komma åt det här problemet.

– Läkare, inte minst unga läkare, är väldigt lojala mot sina patienter. Det är mycket dold arbetstid som arbetsgivaren inte ser när vi stannar kvar och jobbar för patientens skull, och man tänker kanske sällan på sin egen hälsa. Det är inte hållbart och vi riskerar att bränna ut unga ambitiösa läkare tidigt i karriären.

I somras uppmärksammade Sylf att en stor andel av yngre läkare i Sverige överväger att byta yrke. Enligt en rapport som tagits fram av en konsultfirma för Sylfs räkning svarade nästan var tredje yngre läkare att det är ganska eller mycket troligt att de inom fem år kommer att lämna hälso- och sjukvården.

I årets AT-rankning framkommer att 17 procent av de tillfrågade överväger att lämna läkaryrket.

– Det är förstås sorgliga siffror. Det som anges som anledningar är framför allt dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning.

En skillnad mellan den tidigare presenterade konsultrapporten och AT-rankningen är att konsultrapporten innehåller många svar från vikarierande underläkare före AT.

– Om man är positivt lagd kan man vända på det och tänka att när de här läkarna får AT så sjunker andelen som överväger att byta bana. Men att det fortfarande är nästan var femte person är allvarligt.

Ett annat orosmoln är införandet av bastjänstgöring (BT). Madeleine Liljegren uppger att Sylf fått indikationer från AT-studierektorer och HR-chefer att regionerna mer och mer riktar sitt fokus mot BT.

– Det kan låta rimligt eftersom BT snart är här, men samtidigt har vi den största kullen någonsin av färdiga läkarstudenter på gång. Redan i dag har vi brist på AT-platser och det ser inte ut som att det kommer bli fler de kommande åren. Vi är oroade och undrar hur vi ska klara av en jättestor kull som ska göra AT parallellt med att BT införs. Regionerna verkar inte vara förberedda på detta.

I AT-rankningen framkommer också att var fjärde svarande arbetat ensam primärjour på akuten utan legitimerad läkare på plats. Enligt Sylf är läget ännu värre inom psykiatrin där varannan uppger att de någon gång varit i samma situation.

– Det är allvarligt. Inte minst eftersom man ofta går där tidigt i sin placering. Jag vet själv att psykiatri är svårt och det är väldigt mycket man måste kunna kring lagar, etik och förhållningssätt. Detta kan ställas på sin spets rejält inom den placeringen. Det känns hemskt att de kastas ut i det helt ensamma utan legitimerad kollega på plats.

Läs också:

Eksjö toppar årets AT-rankning