Det är högt i tak i 90-talsfoajén på Bollnäs sjukhus i södra Hälsingland. Sjukhuschefen Elisa-beth Winsjansen möter vid entrédörrarna och ger en kort guidning. Hon beskriver det som ett närsjukhus – fast ett närsjukhus med akutmedicin.

– Tack för senast, hörs inifrån ett rum på akutmottagningen när sjukhuschefen går förbi.

Elisabeth Winsjansen sticker leende in huvudet:

– Tack själv. Vad trevligt det var!

– Sista kvällen med gänget …

De pratar om årets personalfest på Folkets park. Den sista med Aleris som arbetsgivare.

I februari slog en »bomb« ner på Bollnäs sjukhus. Det privata vårdföretaget som har drivit sjukhuset i sju år ville lämna det. Anledningen uppgavs lite kryptiskt vara förändringar i den »strategiska inriktningen«.

Att Aleris dagar som arbetsgivare var räknade var ingen överraskning. Avtalet med Region Gävleborg hade förlängts i två omgångar och skulle löpa ut den sista april 2021.

Att bolaget var missnöjda med avtalet var heller ingen hemlighet. Ramarna för avtalet var satta efter hur hälso- och sjukvården såg ut för tio år sedan. Sedan dess har mycket förändrats. Ett exempel är ökad digitalisering – ändå ersattes inte digitala möten och telefonbesök.

Det som förvånade var tidpunkten. Vårdföretaget hade nyligen skrivit på en sista tvåårig förlängningsperiod.

– Vi visste att slutet skulle komma. Men jag blev lite överrumplad över att det kom ett och ett halvt år tidigare än vi trott, säger Lena Pettersson, verksamhetschef operation.

I juli köpte riskkapitalbolaget Triton Aleris av ägaren Investor. Planen är att utveckla bolaget digitalt för att sedan sälja det igen. Den strategiska inriktningen fick en förklaring.

Privata sjukhus är en ganska ovanlig företeelse i Sverige, särskilt i norra Sverige och i en region som Gävleborg, som länge varit ett rött fäste.

Före privatiseringen hade hälso- och sjukvården i Gävleborg gått igenom en turbulent tid. Under många år låg det ett nedläggningshot över Bollnäs sjukhus, och yngre läkare flydde. Lokala politiker mordhotades och Bollnäsborna gick man ur huse för att rädda sitt sjukhus. Till slut fick sjukhuset vara kvar, men vingklipptes: akutkirurgin och BB försvann.

Beslutet att privatisera satt långt inne för Socialdemokraterna. Efter en ledningskris i regionen lierade de sig med Centerpartiet och Miljöpartiet. Kravet från C var att sjukhuset skulle läggas ut på entreprenad.

I april 2012 tog Aleris över. Strax därefter kom Elisabeth Winsjansen in i bilden. Hennes första uppgift vara att förbereda övergången från offentlig till privat drift. Nu förbereder hon steget tillbaka.

Från första november tar nämligen Region Gävleborg över sjukhuset igen. Regionpolitikerna hoppas dock att det är tillfälligt. I dag ser de flesta privatiseringen som sjukhusets räddning, och det har fattats beslut om att sjukhuset ska läggas ut på entreprenad på nytt. Men upphandlingen går tidigast ut om ett år.

Bollnäs sjukhus är den största enheten som Aleris har haft, och sjukhuschefen Elisabeth Winsjansen beskriver det som ett skyltfönster för den privata vårdgivaren. 

De senaste åren har sjukhuset parkerat på Dagens Medicins fem-i-topplista i kategorin Sveriges bästa mindre sjukhus. Sjukhuset utmärker sig särskilt inom hjärtsjukvård och strokesjukvård.

Men starten var tuff. Elisabeth Winsjansen tvingades avskeda 10 procent av medarbetarna: 45 personer av 450.  Aleris hade gått med på att driva sjukhuset 20 miljoner billigare än regionen. Samtidigt blev volymerna mindre än tänkt, och sjukhuset blödde.

Efter två år var ekonomin i balans. Sedan dess har Aleris satsat på nya verksamheter och nyanställt. På sjukhusgolvet är den privata arbetsgivaren omtyckt. Enligt överläkaren Geir Falck, som är fast anställd, präglas klimatet av prestigelöshet, tilltro till medarbetarna och nytänkande.

– Det är öppet klimat och stor professionalitet. Det passar mig. Jag är en rabiat nytänkare som ifrågasätter det mesta. Inte för att kverulera, utan för att jag vill göra vården ännu mer effektiv.

Överläkaren Hans Präntare, som varit fast anställd på sjukhuset i många år, beskriver Aleristiden som en injektion.

– På regiontiden var det mer trögrott i och med att mer centraliserades med landstingsövergripande divisioner. Under Aleris blev det mer som förr: ett sjukhus med en lokal ledning, lätt att komma till beslut och prova nya grejer.

Alla fast anställda medarbetare utom en – inklusive sjukhuschefen och de två verksamhetscheferna – har valt att stanna kvar när Region Gävleborg tar över.

– Det spelar ingen roll vem som driver sjukhuset för min del. Patienterna är ju samma. De fortsätter att komma in med sin hjärtsvikt och sina pneumonier, och jag tycker att det är fantastiskt roligt att jobba med detta, säger Geir Falck.

Cheferna stannar framför allt av lojalitet med verksamheten. De vill se till att övergången blir så smidig som möjligt. Stoltheten över sjukhuset är påtaglig.

– Vi har skapat en ny kultur. Vi har jobbat med processer. Utgått från patienten, patientflödet och jobbat mycket med kontinuitet. Samma läkare skriver både in och ut patienterna, säger Elisabeth Winsjansen.

För verksamhetscheferna Lena Pettersson och Birgitta Dackell var beslutet att stanna kvar svårt.

– Vi är vana vid snabba beslut. Vi säger
i dag hur vi ska göra i morgon, börjar göra det dagen efter och utvärderar det dagen därpå. Sedan kör vi fullt ut veckan efter. Så fort kommer det aldrig mer att gå, säger Lena Pettersson.

En fråga som särskilt oroar dem är hur sjukhuset ska lyckas få ihop läkarbemanningen framöver.

Region Gävleborg har som mål att vara hyrläkaroberoende sista februari nästa år. Regionen har dessutom nyligen lagt fram ett stort sparpaket. Regionstyrelsens ordförande har sagt att regionen ska använda sig av färre konsulter framöver. En svår nöt att knäcka, med tanke på att drygt hälften av läkarna på Bollnäs sjukhus är inhyrda. Inom verksamhetsområde medicin och akutsjukvård är bara 40 procent av läkarna fast anställda, och inom verksamhetsområde operation är 60 procent det. 

I dag läggs ett stort ansvar på hyrläkarna. Inom den internmedicinska verksamheten jobbar till exempel tre jourlinjer dygnet runt – primärjour, familjeläkarjour och bakjour. Dessutom måste en narkosläkare alltid finnas på plats.

– Det gäller att ha självständiga doktorer, för det finns inte så mycket hjälp att få. Man ser det mesta här på akutmottagningen och vi har ingen kirurgbakjour, ingen ortopedjour, säger Birgitta Dackell, verksamhetschef medicin och akutverksamhet.

Majoriteten av hyrläkarna anställs via egna bolag, har handplockats och är välbekanta ansikten på sjukhuset. Flera har börjat sin läkarkarriär i Bollnäs, men rekryterats till större sjukhus som färdiga specialister. Hyrläkarna har uppföljningsansvar för sina patienter. Ett krav är exempelvis att de håller föreläsningar för läkargruppen. Ett annat att de godkänner remisser hemifrån och är tillgängliga för frågor mellan passen. Tack vare det har sjukhuset 95 procents tillgänglighet inom 60 dagar på i princip alla områden.

Enligt de fast anställda läkarna finns inget »vi och dom«. 

– De är så inkörda här. En del har jobbat i Bollnäs i många, många år. Jag tänker inte på dem som hyrläkare utan som killar och tjejer i gänget, säger överläkaren Hans Präntare.

Ett exempel är Rayomand Press, som är dubbelspecialist i invärtesmedicin och neurologi. En tidig fredagsmorgon i månaden kör han de tre timmarna mellan hemmet i Stockholm och Bollnäs sjukhus.

Till vardags jobbar han som överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, där han också är patientflödeschef. Men tre dagar varje månad – fredag till söndag – har han mottagning i Bollnäs för patienter med neurologiska sjukdomar. Där känner han sig aldrig som en hyrläkare, utan som en Bollnäsläkare. 

Rayomand Press har arbetat extra på sjukhuset sedan 1997 och varit patientansvarig läkare för en del Bollnäspatienter i över 20 år. Dessutom började han karriären på sjukhuset, först som AT-läkare och sedan som ST-läkare i invärtesmedicin.

I Bollnäs finns ingen fast anställd neurolog. Rayomand Press är den fasta punkten, även om sjukhuset har uppbackning från primärvården och sjukhuset i Gävle.

– Rayomand Press styr hela den neurologiska processen här. Den enda skillnaden för oss är att han har en annan anställningsform, säger Birgitta Dackell.

När sjukhuset anlitar en ny neurolog brukar Rayomand Press gå igenom läkarens journalanteckningar i början för att se till att lokala rutiner följs och att vården håller en bra standard. En gång om året föreläser han för den lokala MS- och parkinsonföreningen, är med i ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam och har varit med och byggt upp en sjuksköterskestyrd neurologimottagning. 

– Jag känner ett ansvar att utveckla sjukhusets arbete, säger Rayomand Press.

Under första halvåret har sjukhuset fått dispens från hyrläkarstoppet för att klara bemanningen. Men läkarna kan inte längre hyras in via sina egna bolag utan måste tas in via bemanningsbolag, i enlighet med lagen för offentlig upphandling.

– Vi betraktar hyrläkarna som våra anställda – för de fungerar som det. Men sättet som vi arbetar på i dag är jättesvårt att behålla när man ska gå via ett bemanningsföretag, säger Birgitta Dackell.

Enligt verksamhetscheferna blir det till exempel svårt att ställa krav på att hyrläkarna ska föreläsa för läkargruppen eller godkänna remisser mellan arbetspassen, och det går inte heller att tacka nej till hyrläkare om de faller inom kravspecifikationen. En annan oro är att den långsiktiga planeringen ska spricka.

– Vi har arbetat mycket med långsiktiga scheman. Man ska veta ett halvår framåt vilka som kommer och planera verksamhet och mottagning efter det, säger Birgitta Dackell.

Att fastanställa läkare inom alla specialistområden ser verksamhetscheferna som en omöjlighet. Dels finns inte behov som täcker en heltidstjänst, dels är det svårt att locka specialister till ett sjukhus som Bollnäs.

– Om du är ensam specialist på ett område måste du vara väldigt driven själv för att hålla dig uppdaterad om allting, säger Lena Pettersson.

Rayomand Press hoppas få fortsätta i Bollnäs. Anledningarna är flera. 

– I Bollnäs kan jag träffa patienter utanför mitt specialfält, som är neuromuskulära sjukdomar. Det har varit utvecklande och spännande.

Trots att mottagningsarbetet är intensivt brukar han längta till Bollnäs. Han beskriver det som »en minisemester« från chefsjobbet på Karolinska universitetssjukhuset.

– Det är mer rent doktorsjobb. Jag har knappt några möten eller sökningar utan kan fokusera helt ostört på patientmötet.

En annan anledning till att han återvänder är stämningen. Han tror att det är tack vare den som sjukhuset har så trogna hyrläkare.

– Det har varit utvecklande att arbeta i Bollnäs, så var det även på regionens tid. Under Aleris tid har det lämnats mycket utrymme för personalen att komma med idéer och tänka annorlunda, och beslutsvägarna har varit korta.

Aleris avhopp har satt igång nya spekulationer om att Bollnäs sjukhus dagar är räknade.  

– Har man sett nedläggningen av kirurgi och BB så vet man vart det barkar, säger överläkaren Geir Falck.

Cheferna på Bollnäs sjukhus vill inte sia om sjukhusets öde. Men de tycker att en översyn är nödvändig. Enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Göran Angergård kommer verksamheten att vara oförändrad åtminstone det första året.

– Den dagen vi går ut med en upphandling måste vi förstås veta vad vi upphandlar och vilken verksamhet som ska finnas på sjukhuset. Men det kan jag inte svara på i dag, säger Göran Angergård.

Sedan kommer nästa fråga: Vem vill driva Bollnäs sjukhus?

– Vi vet inte hur stort intresset är. Privata företag har inte visat så stort intresse för den här typen av enheter, säger Göran Angergård.

Rayomand Press tycker att det värsta framtidsscenariot vore att sjukhuset kastas in i ny period av ovisshet. Då tror han att yngre specialister och ST-läkare kommer att dra sig för att satsa på en karriär i Bollnäs.

Läs även:

Läkarbemanningen en utmaning för Bollnäs sjukhus

Ny upphandling väntar Bollnäs sjukhus

Regionen övertar Bollnäs sjukhus från Aleris

Primärvård för 300 miljoner säljs

Aleris säljs med fokus på sjukvård

Aleris tar över drift av Bollnäs sjukhus (2012)

Aleris ägarbyten

  • I februari i år bröt vårdbolaget Aleris, som drivit Bollnäs sjukhus sedan 2012, avtalet med Region Gävleborg om att driva Bollnäs sjukhus i förtid som ett resultat av Aleris »nya strategiska inriktning«. Första november tar Region Gävleborg över driften. Aleris fortsätter dock att driva ögonverksamheten och Aleris hälsocentral Bollnäs som ligger på sjukhuset.

  • Aleris har ägts av Investor sedan 2010. Hösten 2018 sålde Investorägda Aleris sin omsorgsverksamhet till omsorgsbolaget Ambea (där riskkapitalbolaget Triton är en stor aktieägare).
  • I juli i år sålde Investor sjukvårdsdelen till Triton. (Triton ägde en gång i tiden det omskrivna Carema, som hösten 2013 bytte namn till Vardaga.)

Bollnäs sjukhus

Det ursprungliga sjukhuset i Bollnäs grundades 1923. 1995 flyttade sjukhuset till de nuvarande lokalerna. Under tidigt 2000-tal, när Region Gävleborg hade stora underskott, försvann BB och akut kirurgi från sjukhuset. 

  • I dag består verksamhetsområde operation av områdena kirurgi, ortopedi och urologi. Verksamhetsområde medicin består av vårdavdelningar, akutmottagning, antikoagulationsmottagning, behandlingsenhet, dialys- och njurmottagning samt specialistmottagningar för kardiologi, reumatologi, neurologi, endokrinologi och diabetes, hematologi, stroke och endoskopi.
  • Alla utom en fast anställd medarbetare – 322 av 323 – stannar kvar när Region Gävleborg tar över driften i höst. Ungefär hälften av läkarna på sjukhuset är inhyrda. Med dem inräknade består personalstyrkan av drygt 400 personer. 

Källa: Region Gävleborg och Aleris