Sverige uppfyller inte kraven som gäller fortbildning för specialistläkare. Det kan gå ut över patientsäkerheten, menar Läkarförbundet.

– Det har skett en enorm kunskapsutveckling och vi vet att vi i Sverige är långsamma på att implementera ny kunskap och fasa ut gammal kunskap, säger Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande i Läkarförbundet, till Läkartidningen.

Ansvaret för fortbildning brukar beskrivas som tredelat mellan anställda, arbetsgivare och staten. Men det behövs en lagstiftning för att ambitionerna ska bli verklighet, menar hon.

– En reglering skulle skicka ett signalvärde om att man måste prioritera den här frågan. Det skulle ge arbetsgivaren ett ansvar för att det finns tid och budget för fortbildning. Det kan kanske också ge möjlighet för Inspektionen för vård och omsorg att följa upp verksamheten utifrån denna parameter, säger hon och fortsätter:

– Det är inte helt ovanligt att det kommer utbildningsstopp under andra halvan av året av ekonomiska skäl. Men vi ser det ju som en investering snarare än en kostnad.

Enligt en enkätundersökning som Läkarförbundet presenterades i våras hade läkarna i genomsnitt sex dagar per år för extern utbildning. Det kan jämföras med förbundets rekommenderade tio.

– Vi har under många års tid arbetat för att få till en förändring. Men trots upprepade diskussioner och möten upplever vi att regeringen fortsätter att hänvisa till det man tidigare svarat.

Det hänger samman med utformningen av patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilka Läkarförbundet tycker är för svaga. När de utreddes 2014 fanns ett förslag om att Socialstyrelsen skulle reglera fortbildningen. Men det ansåg inte regeringen och den punkten kom aldrig med i den färdiga lagen, vilket Läkarförbundet har vänt sig emot.

Nu anmäler Läkarförbundet staten eftersom man inte tycker att Sverige efterlever EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv om reglerade yrken. Enligt detta ska medlemsstaterna uppmuntra fortbildning och säkerställa att exempelvis läkare ska kunna uppdatera sina kunskaper och färdigheter. 

Det regleras i paragraf 22b som kom till när direktivet uppdaterades 2013. Läkarnas yrkesinsats ska bibehållas »på säker och effektiv nivå och för att hålla sig à jour med utvecklingen inom yrket«. Sådana insatser bör enligt direktivet omfatta tekniska, vetenskapliga, rättsliga och etiska framsteg. 

Nyligen la Moderaterna och Kristdemokraterna fram varsin motion om rätt till fortbildning. KD vill se en lagstadgad rätt till fortbildning för legitimationsyrken och föreslår att regeringen låter utreda omfattning och struktur för en reglerad fortbildning. M föreslår ett regelverk som garanterar att medarbetare i vård och omsorg får fortbildning.

EU-kommissionen kan rikta kritik mot Sverige om den inte anser att direktivet efterlevs. Men ytterst vill Läkarförbundet att lagen blir tydligare. 

– Vi vill att staten nu tar sitt ansvar och reglerar läkares fortbildning i föreskrifter så att formerna för läkares rätt till fortbildning blir tydligare både för arbetsgivaren och arbetstagaren, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkartidningen har sökt socialminister Lena Hallengren (S) för en kommentar. Hon uppger genom sin pressekreterare att hon inte har tagit del av anmälan och därför inte kan uttala sig.

 

Läs även:

M och KD motionerar om rätt till fortbildning

Läkarförbundets fortbildningsenkät: Ingen förbättring vad gäller läkarnas tid för fortbildning