Region Uppsala var först ut i Sverige med journal på nätet 2012. När Journalen – som nätjournalen kort och gott heter – infördes, visade en studie att personalen var orolig för flera negativa konsekvenser. Det handlade till exempel om att patientmötena skulle ta längre tid för att personalen skulle behöva förklara flera saker, att patienterna skulle uppleva mer oro och ängslan, och att personalen skulle bli mer försiktig med vad de skrev i journalen.

Nu har en uppföljande studie gjorts bland läkare och sjuksköterskor på onkologen, där personalen upplevde särskild oro för hur patienterna skulle hantera informationen i Journalen. 

– Arbetet och arbetsmiljön har förändrats, men inte alls lika mycket som man trodde, säger Åsa Cajander, professor i människa–datorinteraktion på institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.

Hon och Jonas Moll, biträdande lektor vid Örebro universitet, har undersökt hur personalen upplevt patientkontakten, dokumentationsförfarandet och vårdkvaliteten. De flesta tillfrågade upplevde inte så stora problem som man befarat innan nätjournalen infördes. En tydlig majoritet tyckte också att det var en bra idé att tillgängliggöra journalen för patienten.

Däremot kände både läkare och sjuksköterskor att de till viss del blivit mer restriktiva med vad de skriver i journalen. Och särskilt läkare upplever att det tar längre tid att göra journalanteckningar. 

– Man förändrar sitt sätt att dokumentera så att inte patienten ska känna sig kränkt eller oroad i onödan. Man tänker ett varv till och skriver på ett annat sätt av omtanke för patienten. Det är tydligt, säger Åsa Cajander.

Forskarna frågade specifikt om sjukvårdspersonalen hanterat journalanteckningar annorlunda gällande sådant som uppfattas extra känsligt, nämligen cancer, mental hälsa, beroende och övervikt. Men inte i något fall svarade en majoritet ja på de frågorna. När det gällde mental hälsa svarade dock dryga 40 procent av läkarna att nätjournalen påverkat hur de uttrycker sig.

De flesta i vårdpersonalen tyckte inte att fysiska möten med patienterna tog längre tid efter införandet av nätjournaler. Sjuksköterskorna upplevde dock att de la mer tid på telefon- och mejlkontakt med patienterna. Det kan ha med yrkesrollen att göra, säger Åsa Cajander som även gjort andra studier med genusperspektiv.

– För sjuksköterskor finns ett förväntat beteende att man ska vara omtänksam, omvårdande och lyssnande – mycket av de kvinnligt kodade egenskaperna. Det är inte samma förväntan på en läkare. När patienten pratar med sjuksköterskor berättar de mer och är kanske inte är lika kortfattad. Relationen blir en annan. 

Innan införandet fanns en uppfattning bland vårdpersonal att nätjournaler inte skulle gynna patienten. Men forskning har visat att patienterna överlag är positiva.

– De patienter som väljer att använda det här – och det är inte alla – uppfattar det som väldigt hjälpsamt, säger Åsa Cajander.

I den senaste studien tyckte dock en stor majoritet av vårdpersonalen att vården inte har blivit mer effektiv.

64 läkare och 112 sjuksköterskor deltog i studien, vilket motsvarar 72 procents svarsfrekvens. Den har publicerats i Health Informatics Journal och finns på Sage Publications webbplats.

 

Läs även:

Överläkare: Sätt tidsspärr på vissa journalanteckningar