– Patienterna var väldigt nöjda, men lite förvånande såg vi ju att det här var en hälsoekonomiskt dyrbar lösning, säger Örjan Skogar, överläkare i geriatrik och en av forskarna bakom fynden.

Det var 2013 som Länssjukhuset Ryhov i Jönköping införde ett mobilt geriatriskt team med läkare och sjuksköterskor som skulle ge multisjuka äldre med hög och återkommande slutenvårdskonsumtion avancerad sjukvård i hemmet – en modell som det finns varianter av även på andra håll i landet.

Ett viktigt syfte med konceptet är att förhindra inläggning på sjukhus i den här sköra gruppen. Men enligt den nu aktuella studien, som så vitt forskarna vet är den första på området som faktiskt haft en kontrollgrupp, var alltså tillgång till det mobila geriatriska teamet inte mer effektivt än vanlig vård i det här avseendet.

– Vi såg ingen skillnad mellan grupperna. Konsumtionen av slutenvård minskade i gruppen med mobilt geriatriskt team – men det gjorde den även i kontrollgruppen, vilket jag blev lite förvånad över, säger Örjan Skogar och fortsätter:

– Det visar ju på att konsumtionen varierar mycket från ett år till ett annat även hos de här sköra patienterna. En lärdom är att man behöver ta höjd för det och även för den höga mortaliteten hos patienterna när man utvärderar insatser till den här patientgruppen. 

Han utesluter inte att han och hans medarbetare skulle ha kunnat se positiva effekter på slutenvårdskonsumtionen om man följt fler patienter, och under längre tid.

– Men det vet vi ju inte säkert, säger Örjan Skogar.

Nu har det mobila geriatriska teamet i Jönköping lagts ned.

– I den här formen finns det inte kvar. Jag hoppas att det är vår utvärdering som har haft den effekten på beslutsfattarna, säger Örjan Skogar.

I studien randomiserades sammanlagt 62 multisjuka äldre som haft tre eller fler sjukhusinläggningar det senaste halvåret till antingen mobilt geriatriskt team eller vanlig vård under 2015.

Patienterna följdes sedan i ett år med avseende på bland annat antal sjukhusinläggningar, vårdtid och antal besök på akuten och i öppenvård. De intervjuades också om hur de upplevt vården.

Örjan Skogar tycker att studien pekar på hur viktigt det är att utvärdera nya modeller och metoder vetenskapligt innan de införs på bred front i sjukvården. Och att man då »använder sig av erkänd forskningsmetodik så långt det bara är möjligt«.

– Hade vi inte haft en kontrollgrupp så hade ju varje politiker och tjänsteman kunnat säga: titta så bra det är med mobila geriatriska team. Punkt.

Han tycker också att studien visar att man faktiskt kan göra prospektiva, randomiserade, kontrollerade studier på sköra äldre.

– Det faktum att det finns många störfaktorer betyder ju inte att man inte ska bedriva utvärderingar med klinisk forskningsmetodik, säger Örjan Skogar och tillägger:

– Det här är en försummad grupp för icke-geriatriker. Det måste vara högintressant för politiker och tjänstemän att veta att man kan angripa de här utvärderingarna på ett professionellt sätt. Vi ska ta tillvara goda idéer men man måste redan från början ha en plan för hur de ska utvärderas.