Under 2018 förlorade Ersta psykiatriska klinik i Stockholm en upphandling av vården, vilket innebar slutet för den idéburna verksamheten som i mer än 50 år haft uppdraget att ta hand om vårdpersonal som mått psykiskt dåligt. 

Det innebar också slutet för den särskilda modell för att behandla stressrelaterad ohälsa hos vårdpersonal som Ersta utvecklat.

Läkartidningen gjorde ett nedslag på kliniken inför att den skulle läggas ned. Då uttryckte läkarna oro för hur det skulle gå för patienterna – och med den särskilda kompetensen för att ta hand om just den här gruppen. 

Sedan den nya vårdgivaren Capio Psykiatri Stockholm drog i gång i januari 2019 handlar det nämligen om ett allmänpsykiatriskt specialistuppdrag, även om det också ingår att ha »särskild kompetens för och beredskap att ta emot personal inom kontaktyrken«.

Maria Bejhem, vd för Capio psykiatri, tycker att det har gått väldigt bra.

– Det var ju mycket tankar och frågor, framför allt från allmänheten, om hur det skulle bli. Men jag tycker att det har gått väldigt smärtfritt. Vi hade en bra dialog med Ersta i själva överlämnandet, säger hon när Läkartidningen ringer för att kolla läget.

Ersta psykiatri hade runt 2 000 patienter. Utgångspunkten var att de patienter som uppfyllde kriterierna för allmänpsykiatrisk specialistvård skulle remitteras till den nya vårdgivaren. Men för de som inte gjorde det, till exempel patienter med stressrelaterad ohälsa och utmattning, eller som inte ville, gällde det för läkarna på Ersta att hitta andra alternativ.

I slutänden remitterades ungefär 400 patienter till Capio Psykiatri Stockholm. Enligt Maria Bejhem erbjöds samtliga ett nybesök och därefter fortsatt behandling.

Får patienter som själva jobbar inom sjukvården lika bra vård hos er som på Ersta?

– Ja, det kan jag skriva under på att de får. Vi har ju ett annat uppdrag än vad Ersta hade och gör ingen skillnad på olika patienter. Vårt mål är att jobba professionellt med alla patienter som söker till oss. Att göra en god bedömning och sedan erbjuda behandling utifrån hur behovet ser ut. 

Hittills har dock ingen patient som själv jobbar inom sjukvården fått ökad diskretion – vare sig på klinikens särskilda, mindre öppenvårdsmottagning där detta skulle kunna erbjudas, eller på heldygnsavdelningen i Jakobsberg.

– Ingen patient har efterfrågat detta i nuläget. I öppenvården har alla patienter hittills valt att gå på vår större mottagning på Södermalm. När det gäller heldygnsavdelningen har ingen patient i nuläget känt att det varit nödvändigt med ökad diskretion. Hittills har alla vårdats tillsammans med de andra patienterna, säger Maria Bejhem.

Alexander Wilczek, som var verksamhetschef på Ersta psykiatriska klinik fram till 2017, konstaterar att många av klinikens cirka 2 000 patienter önskade att bli remitterade till andra vårdgivare – inte sällan just på grund av oro för den egna integriteten.

– Att ingen Erstapatient önskat särskild diskretion väcker förstås frågan om de aktivt fått erbjudandet av Capio. Patienterna kan ju inte förväntas ha läst avtalstexten, säger han.

Maria Bejhem betonar dock att patienterna fått erbjudandet och varit medvetna om att möjligheten finns. Och att den kvarstår under hela avtalsperioden för vårdpersonal och andra kontaktyrken.

– Om någon efterfrågar det här så erbjuder vi det direkt, säger hon.

Läkartidningen har försökt få fram siffror på hur många läkare och sjuksköterskor – utöver Erstapatienterna – som sökt vård hos Capio Psykiatri Stockholm hittills i år. Men enligt Maria Bejhem för kliniken ingen statistik över vilket yrke deras patienter har. 

Kliniken för inte heller någon statistik över hur många tidigare Erstapatienter som är i fortsatt behandling, valt att avbryta sin behandling eller är färdigbehandlade.

Alexander Wilczek anser att Ersta psykiatriska klinik och Erstamodellen hade behövts extra mycket i en tid som denna, då flera akutsjukhus i Stockholmsområdet – däribland Karolinska universitetssjukhuset – varslat både läkare och annan vårdpersonal.

– Det är en mycket olycklig tajming att man har monterat ned den hjälp som funnits specifikt för sjukvårdspersonal just nu. Många kollegor skulle säkert behöva Erstas stöd i det här läget. Jag tänker inte minst på dessa stackars kollegor som ska vara kvar och som nu ska göra allas jobb.

Hade vården sett annorlunda ut om Ersta hade vunnit upphandlingen? Ersta hade ju också fått ett nytt uppdrag?

– När integritetsargumentet var starkt tog vi emot patienter även om de egentligen skulle ha kvalat in på primärvårdsnivå. Där skulle även Ersta ha behövt strama åt. Men min tro är att de allra flesta av våra patienter hade behållit sin kontakt på Ersta, säger Alexander Wilczek och fortsätter: 

– Ersta skulle till exempel ha kunnat behålla sin dolda journal. För våra patienter var det ofta en väldig trygghet att veta att vår journal var dold. En annan sak är ju den kompetens som vi hade byggt upp. Vi hade 50 års erfarenhet av att jobba med dessa höga integritetskrav. Det satt i ryggmärgen på personalen.

Läs också:

Snart stängs dörren till Ersta psykiatri

»Patienterna kommer att få den allra bästa vården«