– Jag tycker det är bra att det görs, men det kan bli bättre, säger Axel Nordenskjöld, överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro och registerhållare för Kvalitetsregister ECT.

Knappt en fjärdedel av patienterna som 2018 fick elektrokonvulsiv behandling, ECT, följdes upp sex månader efteråt, enligt kvalitetsregistrets årsrapport för 2018. Och enligt registrets preliminära siffror för de tre första kvartalen 2019 har andelen ökat, till 32 procent, då 740 av totalt 2 294 behandlade patienter följdes upp med enkät sex månader efteråt.

I ett inslag i Sveriges radio nyligen lyftes siffran för 2018 fram som en låg siffra. Men till Läkartidningen säger Axel Nordenskjöld:

– Att det över huvud taget görs sådan uppföljning är en stor framgång.

Det var efter en rapport från Socialstyrelsen 2016 som sexmånadersuppföljning började göras i större utsträckning och även registreras i kvalitetsregistret. Bakgrunden till rapporten från Socialstyrelsen var att ett hundratal patienter hört av sig till såväl Socialstyrelsen som Inspektionen för vård och omsorg med berättelser om försämrad minnesfunktion efter ECT. I rapporten skriver Socialstyrelsen:

»Hittills publicerad forskning har inte kunnat påvisa något samband mellan ECT och långvariga minnesstörningar. Minnesfunktionen är i dag inte fullt ut beskriven i den vetenskapliga litteraturen, och här finns en vetenskaplig kunskapslucka. Det finns således fortsatt diskrepans mellan befintliga forskningsresultat och patienters beskrivningar av långvarig minnesstörning efter ECT.«

Syftet med rapporten var att förebygga och begränsa patienter negativa erfarenheter och upplevelser av minnesstörning efter ECT och Socialstyrelsen bedömde det som »viktigt« att minnesfunktionerna följdes upp löpande under behandlingen, direkt efter behandlingen samt sex månader efter avslutad behandling.

Läs även:

Uppföljning av ECT-behandling dröjde