I slutet av förra året lämnade utredaren Göran Stiernstedt sitt slutbetänkande »Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet«. En viktig slutsats är att vårdvalet i primärvården har brister och måste reformeras.
Men nu sågar Konkurrensverket flera förslag i sitt remissvar. Myndigheten avstyrker att den geografiska närhetsprincipen ska vara ickevalsalternativ i vårdvalssystemet. Det vill säga att patienter som inte kan eller vill välja vårdcentral, listas på närmaste vårdcentral.
Anledningen är att det skulle innebära att den upphandlande myndigheten – regionen – själv gör ett urval bland anbudsgivarna. Och det skulle kunna vara ett brott mot lagen om valfrihetsystem (LOV), enligt Konkurrensverket.
– Genom att den upphandlande myndigheten sätter upp kriterier för vilken utförare som ska tillhandahållas brukaren, till exempel geografisk närhet, så anser vi att myndigheten gör ett urval av leverantörerna som är anslutna till valfrihetssystemet, säger Konkurrensverkets upphandlingsjurist till Läkartidningen.
Myndigheten hänvisar till ett nytt ställningstagande som gjorts för att klargöra gränsen mellan ett valfrihetssystem och en upphandlingssituation. Konkurrensverket anser att den avgörande skillnaden är om det är brukaren eller den upphandlande myndigheten som gör urvalet av leverantör. I ett valfrihetssystem är det brukaren som ska göra det.
Så hur ska regionerna då göra med patienter som inte själva aktivt kan eller vill lista sig på en vårdcentral?
Enligt Anders Larsson måste regionerna i det läget tillhandahålla ett ickevalssystem.
– Den upphandlande myndigheten kan tillhandahålla det genom en verksamhet i egen regi eller genom att separat upphandla en privat aktör som ickevalsalternativ.
Göran Stiernstedts utredning har även föreslagit att det ska bli möjligt att begränsa antalet patienter som listar sig på en vårdcentral samt att patienter bara ska kunna lista om sig två gånger per år.
Även detta vänder sig Konkurrensverket emot med motiveringen att det skulle minska kvalitetskonkurrensen mellan vårdcentralerna. Om patienten kan byta vårdcentral sätter det press på vårdcentralerna att anstränga sig för att behålla sina patienter.
Man anser dock att listningstak kan införas för enskilda vårdcentraler som själva begär det – men att det inte ska vara ett beslut som regionerna ensidigt kan fatta.
Konkurrensverket håller däremot med utredningen om att den nuvarande ersättningsmodellen vid utomlänsbesök till nätläkarbolag inte är bra. Den anses kunna leda till ökade kostnader för regionerna och enskilda fysiska vårdcentraler. Därför tycker myndigheten att ersättningen bör ingå i ersättningen till den fysiska vårdcentralen.
Förslaget skulle förändra förutsättningarna mycket för nätläkarbolagen som skulle behöva vara fysiskt verksamma i alla regioner där de vill bedriva digital vård. Som Läkartidningen tidigare har berättat är nätläkarbolagen starkt kritiska till detta.
Läs även:
Utredning: Reformerat vårdval och begränsning för nätläkare
Heidi Stensmyren: »Stiernstedt borde föreslagit listning på läkare«
