Transplantationen genomfördes i december förra året, under ledning av Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Foto: Björn Larsson Rosvall

Det var i december 2019 som transplantationen genomfördes, under ledning av Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Mottagaren är en kvinna i 30-årsåldern som i ett pressmeddelande uppges må bra.

Planen är nu att i höst – tio månader efter transplantationen – inleda IVF-försök för att få till en graviditet. En födsel beräknas därmed kunna ske tidigast 2021.

Under 2020 och 2021 planeras ytterligare fem transplantationer med livmoder från avliden donator.

Hittills har tre barn i världen fötts efter transplantation av livmoder från just avliden donator – ett i Brasilien, följt av två i USA. 

I Sverige har alla tidigare transplantationer involverat levande donatorer, ofta mottagarens mamma. Att använda organ från avlidna donatorer öppnar dock för nya möjligheter.

Antalet möjliga donatorer skulle öka och kvinnor utan lämplig donator i sin närhet skulle kunna komma i fråga för transplantation. Dessutom minskar behovet av levande donatorer.

Det väckte mycket uppmärksamhet när det allra första barnet efter en livmodertransplantation föddes i Göteborg 2014, inom ramarna för forskningsprogrammet vid Sahlgrenska akademin. 

Hittills har sammanlagt tio barn fötts inom forskningsprogrammet, varav ett efter användning av robotassisterad titthålskirurgi.