En kvinna i 60-årsåldern sökte en privat specialistmottagning för en knuta på näsan. En specialistläkare tog en biopsi för PAD. Denna visade en inverterad follikulär keratos men inte något säkert malignt. I provsvaret noterades dock att bedömningen försvårades av att endast en ytlig del av förändringen syntes.

Patienten sökte åter till samma mottagning två år senare för en förändring vid vänster tinning som bedömdes som ett basaliom. Ingen biopsi utfördes men patienten behandlades med skrapning och diatermi. Vid återbesök tio månader senare såg allt fint ut vid tinningen.

Ett och ett halvt år senare sökte patienten åter samma specialistläkare för en förändring på höger näsvinge. Inte heller nu gjordes någon biopsi men förändringen bedömdes som ett basaliom och behandlades med fotodynamisk terapi, PDT. Ett halvår senare kom patienten på återbesök och hade då ett välläkt ärr på näsan.

Ett år senare återkom patienten till samma specialistläkare med en krusta på näsan. Under krustan noterade läkaren en 1–2 mm stor sårbildning. Ingen biopsi togs men patienten fick behandling med skrapning och diatermi följt av flytande kväve.

En månad därefter sökte patienten en annan läkare som konstaterade basalcellscancer där nästan hela höger näsvinge var drabbad. Patienten remitterades till öronkliniken vid ett universitetssjukhus för åtgärd med dubbel förtur. Efter en knapp månad opererades ca 1,5 × 2 cm bort. PAD visade ett medelaggressivt basaliom.

Patienten anmälde specialistläkaren till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för bristfällig utredning och diagnostisering.

IVO har anlitat Olle Larkö, professor i dermatologi, som vetenskapligt råd för att bedöma händelsen. Olle Larkö anser att specialistläkaren inte handlat i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet då hon vid upprepade tillfällen inte tagit biopsi för PAD och flera gånger dessutom behandlat utan föregående PAD vid misstänkt recidiv.

Specialistläkaren själv har hävdat att det inte är nödvändigt med PAD på alla basaliom inför PDT, skrapning eller diatermi. Hon anser att det vore orimligt att ta biopsi för PAD på alla basaliom och menar att det skulle leda till extra läkarbesök och kaos på arbetsplatsen. Enligt Olle Larkö är det visserligen korrekt att PAD inte behöver tas på alla basaliom på bålen men att recidiverande misstänkta tumörer i ansiktet ska biopseras.

IVO anser att patienten utsatts för lidande på grund av bristande utredning och diagnostisering vid den privata specialistmottagningen och kritiserar specialistläkaren för att vid upprepade tillfällen underlåtit att ta biopsi för PAD, och dessutom behandla utan föregående PAD vid misstänkt recidiv. Efter vad som framkommit i ärendet öppnar nu IVO ett tillsynsärende för att granska specialistläkarens yrkesutövning.