Annons Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Charles Bonnets syndrom: synhallucinationer hos synskadade

Översikt 21 JAN 2019 Charles Bonnets syndrom är ett tillstånd som inne­fattar komplexa synhallucinationer hos mentalt och kognitivt friska personer som är medvetna om att hallucinationerna inte är verkliga. Det föreligger en stark association mellan syndromet och förvärvad nedsatt synfunktion. ()

Intraoperativ MRT ger nya möjligheter för neurokirurgi

Rapport 17 JAN 2019 Med intraoperativ MRT ges möjlighet till ökad resektionsgrad vid operation av hjärntumörer och även andra lesioner i hjärnan som kortikala dysplasier. Patientgrupper som kan ha nytta av intraoperativ MRT är till exempel barn med hjärntumörer och patienter med låggradiga gliom. ()

Kränkningar i vården är vanligt förekommande

Översikt 15 JAN 2019 Cirka var femte kvinnlig och var trettonde manlig patient har någon gång upplevt sig så kränkt i vården att de efteråt lidit av händelsen. Ledare i vården bör se till att personal har förutsättningar, beredskap och verktyg för att agera förebyggande mot att patienter kränks.  ()

Daglig fysisk aktivitet på schemat: bättre skolresultat hos pojkarna

Översikt 14 JAN 2019 Pojkar som har daglig fysisk aktivitet i grundskolan har högre slutbetyg än pojkar som har fysisk aktivitet 1–2 gånger per vecka. Detta visas i Bunkefloprojektet, som följt elever som under hela grundskoletiden fick schemalagd fysisk aktivitet 40 minuter dagligen. ()

Tjänsteenkät – så kan återväxten av specialister i sjukvården säkras

Rapport 11 JAN 2019 Svensk förening för otorinolaryngologi, huvud- och halskirurgi (SFOHH) tillhandahåller den s k Tjänste­enkäten, ett standardiserat formulär som regelbundet besvaras av landets verksamhetschefer inom öron-, näs- och halssjukvård. Enkäten kan användas för en effektiv kartläggning av utbildningsbehovet av specialister inom öron-, näs- och halssjukdomar i Sverige. ()

Akutläkardriven propofolsedering är säker vid elkonvertering

Originalstudie 09 JAN 2019 Kompetens vid procedursedering ingår i målbeskrivningar för specialiteten akutsjukvård. Internationellt administrerar akutläkare i flera länder propofolsedering med visad patientsäkerhet.  En akutläkardriven certifieringsprocess implementerades i Lund i november 2016. (16 kommentarer)

Bakteriemi med C perfringens – ovanligt men livshotande tillstånd

Fallbeskrivning 07 JAN 2019 Vid tecken på infektion och samtidig hemolys bör infektion med C perfringens övervägas och behandling med betalaktamantibiotika i kombination med klindamycin eller metronidazol påbörjas snarast. (1 kommentar)

Att examinera blivande kollegor: Vi behöver en bedömningskultur

Temaartikel 03 JAN 2019 God bedömningskultur främjar lärande och säkerställer uppnådd kompetens. För detta krävs att examinationerna är i linje med kursens mål och innehåll och en integrerad del av ett utbildningsprogram. ()

Behandlingen av patienter med svår hjärtsvikt kan förbättras

Översikt 28 DEC 2018 Hjärtsvikt är fortfarande ett eftersatt tillstånd med underbehandling med såväl läkemedel som elektriska apparater (devices) samt underremittering till behandling med mekanisk hjärtpump. Huvudmålen med behandlingen är reducerad morbiditet och mortalitet samt symtomlindring och förbättrad livskvalitet. (3 kommentarer)

Bastubad kan vara bra vid ett antal sjukdomar – men fler studier krävs

Översikt 18 DEC 2018 Flera rapporter från en finsk långtidsstudie av mer än 2 000 medelålders män har belyst medicinska effekter av bastubad. Framför allt påverkas kroppens cirkulationssystem på olika sätt. ()

Rekommendationer följs inte vid okomplicerad konjunktivit

Originalstudie 18 DEC 2018 Konjunktivit är en vanlig sökorsak inom primärvården. I de flesta fall har behandling med topikala antibiotika ingen effekt på läkningstid. I en undersökning av förskrivningsmönster i Region Jönköpings län förskrevs antibiotika till 66 procent av patienter med ospecificerad konjunktivit. (2 kommentarer)

Evidensbaserad rehabilitering efter stroke med nya riktlinjer

Översikt 17 DEC 2018 Strokerehabilitering i klinisk vardag har hittills ofta baserats på tradition i stället för på evidensbaserade metoder. Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer, som förväntas implementeras i klinisk vardag, innehåller många evidensbaserade behandlingar inom rehabilitering, vilket innebär stora utmaningar men också unika möjligheter till förbättring. ()

NOAK vid ischemisk hjärtsjukdom och perifer ateroskleros

Temaartikel 04 DEC 2018 NOAK har även studerats i kombination med trombocythämning hos patienter med koronarsjukdom och perifer aterosklerotisk sjukdom, och kommer sannolikt framöver även att i lägre doser finna sin plats även i behandling av dessa tillstånd. ()

Laboratorieanalyser vid NOAK-behandling

Temaartikel 04 DEC 2018 Monitorering av behandlingseffekt rekommenderas inte för NOAK, men i vissa kliniska situationer kan mätning av antikoagulerande effekt behövas. Specifika NOAK-analyser kommer att bli tillgängliga på allt fler sjukhus eftersom analyserna går att sätta upp på de koagulationsinstrument som används i sjukhuslaboratoriernas dygnet runt-verksamhet. ()

NOAK står säkra i klinisk praxis

Temainledning 04 DEC 2018 Under den senaste 10-års-perioden har NOAK blivit den vanligaste orala antikoagulantiagruppen. Här presenteras det aktuella kunskapsläget, men också en historisk tillbakablick. ()

NOAK lika säkert som warfarin vid elektiv elkonvertering

Temaartikel 04 DEC 2018 För samtliga NOAK-läkemedel finns data som visar att de är säkra alternativ till warfarin vid elektiv elkonvertering av förmaksflimmer. Med NOAK blir tiden till elkonvertering betydligt kortare, och elkonverteringsverksamheten blir lättare att planera.  ()

NOAK vid klaffsjukdom – bara i särskilda fall

Temaartikel 04 DEC 2018 NOAK är i dag inte rekommenderat vid klaffsjukdom, men därmed bör inte alla patienter med klaffsjukdom exkluderas från behandling med NOAK. Vid förmaksflimmer och lindrig–måttlig aortaklaffsjukdom eller degenerativ mitralklaffsinsufficiens kan NOAK väljas som strokeprofylax. ()

NOAK vid venös tromboembolism samt hantering av blödningar

Temaartikel 04 DEC 2018 NOAK är i dag förstahandsbehandling vid venös tromboembolisk sjukdom på grund av en både enklare och säkrare behandling. Om en allvarlig blödning eller behov av akut kirurgi uppkommer, finns i dag antidot mot dabigatran samt en handläggningsplan för övriga NOAK. ()

Förstahandsvalet som stroke­prevention vid förmaksflimmer

Temaartikel 04 DEC 2018 NOAK är förstahandsval för strokeprevention vid förmaksflimmer baserat på randomiserade studier omfattande >70 000 patienter, där apixaban, dabigatran, edoxaban och rivaroxaban var minst lika effektiva och säkra som warfarin. ()

NOAK som trombosprofylax vid ortopedisk kirurgi

Temaartikel 04 DEC 2018 Vid ortopedisk kirurgi i nedre extremitet och bäcken är risken för venös tromboembolism hög. NOAK har visat sig vara effektiv och säker trombosprofylax efter höft- och knäplastik. Samtidigt skapar den ökade användningen av NOAK som emboliprofylax vid förmaksflimmer nya problem vid akut och elektiv kirurgi. ()

Så blev NOAK den dominerande behandlingen vid förmaksflimmer

Temaartikel 04 DEC 2018 Under en intensiv 10-årsperiod bevisade NOAK-forskarna att NOAK är den överlägset effektivaste, säkraste och enklaste behandlingen för att förebygga stroke vid förmaksflimmer och därför måste prioriteras framför warfarin. Läs om den kliniska utvecklingen av direktverkande orala antikoagulantia. (1 kommentar)

Autotransplantation av mjältvävnad – splenos – är ett ovanligt tillstånd

Fallbeskrivning 28 NOV 2018 Handläggningen av patienter med mjältruptur efter buktrauma är välkänd. Efterföljande tillstånd, autotransplantation av mjältvävnad (splenos), är däremot till stor del förbisett eller inte allmänt känt. Splenos bör ingå som differentialdiagnos i samband med utredning av abdominella, pelvina, torakala eller subkutana noduli hos patienter med anamnes på mjält­trauma och splenektomi. (2 kommentarer)

Ornitos är sannolikt under­diagnostiserad i Sverige

Fallbeskrivning 27 NOV 2018 Ornitos är en potentiellt allvarlig infektion, som sprids via fågelexkrement. Det finns anledning att tro att ornitos är underdia­gnostiserad; 96 procent av påvisade ornitosfall i Sverige de senaste 3 åren har konstaterats på fem laboratorier där diagnostiken utförs som rutin vid andra luftvägsfrågeställningar.  ()

Vandrande mjälte – ovanlig men viktig differentialdiagnos vid akut buksmärta hos barn

Fallbeskrivning 21 NOV 2018 Vandrande mjälte är en ovanlig men viktig differentialdiagnos hos pediatriska patienter som söker med diffus buksmärta. Här beskrivs en pediatrisk patient som fick genomgå en akut splenektomi på grund av total ocklusion av mjältens kärl.  (1 kommentar)

Akut kranskärls­ocklusion möjlig att diagnostisera även vid vänstergrenblock

Fallbeskrivning 21 NOV 2018 Diagnostik av akut hjärtinfarkt vid vänstergrenblock innebär särskilda svårigheter. I den här fallrapporten beskrivs EKG-förändringar vid vänstergrenblock som kan användas för att identifiera patienter i behov av akut reperfusionsbehandling mot akut hjärtinfarkt. ()

Abdominell rektusdiastas kan ge funktionella besvär

Rapport 19 NOV 2018 En ökande efterfrågan på kirurgisk behandling gör det angeläget att utarbeta nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av rektusmuskeldiastas. ()

Spelberoende är en högaktuell diagnos

Översikt 14 NOV 2018 Spelberoende är ett allvarligt tillstånd. Ungefär 2 procent av den svenska befolkningen har spelproblem, och varje år tillkommer omkring 100 000 problemspelare. Snabba internetspel om pengar har hög beroendepotential och utgör huvudproblemet för majoriteten av svenska problemspelare. Sjukvård och socialtjänst är sedan den 1 januari 2018 skyldiga att erbjuda utredning och behandling. ()

Värdering av risk för svår infektion/sepsis hos vuxna i öppenvården

Rapport 13 NOV 2018 Programråd Strama har tagit fram nya rekommendationer för värdering av risk för allvarlig infektion/sepsis bland vuxna med infektionssymtom i öppenvård. Utifrån allmäntillstånd, fysiologiska funktioner och riskfaktorer sker gruppering till grönt ljus (låg risk), gult ljus (medelhög risk) och rött ljus (hög risk). Riskgruppen styr initial handläggning. (1 kommentar)

Förbättrad strokeprevention vid förmaksflimmer med NOAK

Översikt 12 NOV 2018 Stora framsteg har skett vad gäller strokeprofylax vid förmaksflimmer. Efter ett gradvis införande är NOAK-behandling nu etablerat som förtahandsval för strokeprofylax vid förmaksflimmer i Stockholms län. Detta har bidragit till att uppnå nationella behandlingsmål samt en markant minskning av strokeinsjuknandet. ()

»Skademinimering« är ett omdiskuterat alternativ för dem som inte kan sluta röka

Översikt 29 OKT 2018 Centralt i den internationella debatten om hur man på bästa sätt ska kunna minska skadorna av tobaks­rökning är huruvida andra nikotinhaltiga alternativ bör erbjudas rökare som inte klarar att sluta röka med nuvarande metoder. Avgörande är skadegraden av alternativa sätt att leverera nikotin. (2 kommentarer)

Likvorläckage viktig differentialdiagnos vid långvarigt rinnande näsa

Fallbeskrivning 29 OKT 2018 Nasalt läckage av cerebrospinalvätska är en ovanlig orsak till rinnande näsa, men viktig att ha i åtanke som differentialdiagnos hos patienter som söker för långvariga problem. Denna artikel uppmärksammar fenomenet genom ett fall där patienten sökt vård upprepade gånger innan rätt dia­gnos ställdes.  ()

Furosemid kan ges vid allergi mot sulfonamidantibiotika

Läkemedelsfrågan 24 OKT 2018 Det finns inte stöd för att korsallergier existerar mellan aromatiska sulfonamider, som de antibiotiska, och övriga sulfonamider, som furosemid. Korsreaktiviteten mellan olika aromatiska sulfonamider bedöms däremot vara hög. ()

Män som vill testa sig för prostatacancer – en strukturerad modell

Vårdutveckling 23 OKT 2018 Prostatacancercentrum Capio S:t Göran införde hösten 2017 en modell för strukturerad prostatacancerdiagnostik. Denna modell använder sjuksköterskeledd diagnostik, Stockholm3-testet och magnetresonanstomografi med riktad vävnadsprovtagning. Initiala erfarenheter indikerar att man med denna modell kan uppnå korta ledtider, hög precision i diagno­stiken och god hälsoekonomi. (3 kommentarer)

Mastocytos i huden – uppdatering av kunskapsläget och riktlinjer för handläggning

Översikt 22 OKT 2018 Mastocytos är en ovanlig och heterogen sjukdomsgrupp med makulopapulösa eller nodulära hudförändringar och/eller interna manifestationer. Symtomatologi, förlopp och behov av utredning skiljer sig mellan barn och vuxna. Här beskrivs kutan mastocytos baserat på en uppdaterad sjukdomsklassifikation, och riktlinjer för handläggning föreslås. ()

Reformerad alkoholvård kan nå fler

Temainledning 16 OKT 2018 I detta tema diskuteras förutsättningar för ett nytänkande inom behandlingen av alkoholproblem, med fokus på den stora majoriteten personer med lindrigt till måttligt beroende.  ()

Flera behandlingar för alkoholproblem är bevisat effektiva

Temaartikel 16 OKT 2018 Det stora flertalet med alkoholberoende har lindrigt till måttligt beroende. Genom att erbjuda evidensbaserade insatser ökar möjligheten att förebygga en fortsatt negativ utveckling. Utmaningen är dock att dessa insatser sällan erbjuds inom hälso- och sjukvården och inte heller inom primärvården, som har den största kontaktytan mot personer med alkoholberoende. ()

Beroendevården behöver byta riktning och bli patientcentrerad

Temaartikel 16 OKT 2018 Få söker vård i Sverige för att få hjälp med att dricka mindre alkohol. Fler skulle sannolikt söka vård om alternativet att pröva en målsättning om kontrollerat drickande erbjöds inom vården.  ()

Vård av alkoholberoende – behov av expansion till nya grupper

Temaartikel 16 OKT 2018 Alkoholberoende behöver bli en angelägenhet för fler delar av sjukvården, såsom primärvård. Det behövs också ökad diagnostik och användning av evidensbaserade behandlingsmetoder för alkoholberoende. ()

Nya metoder behövs för alkoholarbetet i primärvården

Temaartikel 16 OKT 2018 Det är främst två åtgärder som krävs för ett effektivt alkoholarbete i primärvården: en ny form av screening som utgår från patientens hälsoproblem och enkla effektiva metoder för att behandla alkoholberoende.  ()

Alkoholberoende ett föränderligt tillstånd av varierande grad

Temaartikel 16 OKT 2018 Flera studier pekar på att alkoholberoende är ett föränderligt tillstånd som många kommer in i, men flertalet också kommer ut ur. Dessa epidemiologiska resultat har stor betydelse för synen på personer med alkoholproblem och för hur behandlingsinsatser kan utformas. ()

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.