Annons Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Spädbarnsbotulism – skäl att inte ge honung till barn under ett år

Fallbeskrivning 24 JUL 2017 Spädbarnsbotulism bör övervägas vid akut/subakut påkommen muskelsvaghet hos barn under ett år, särskilt vid samtidig förstoppning eller sväljsvårigheter. Botulinumsporer förekommer frekvent i honung som därför inte bör ges till spädbarn. ()

Pulmonell hypertension vanligt vid kronisk lungsjukdom

Översikt 21 JUL 2017 Pulmonell hypertension vid kronisk lungsjukdom är förknippad med dålig prognos. Det är viktigt att särskilt läkare inom internmedicinska specialiteter, men även läkare inom allmänmedicin och akutmedicin, har kunskap om pulmonell hypertension vid kroniska lungsjukdomar. ()

Lösa cystor i lilla bäckenet – oväntat operationsfynd vid buksmärta

Fallbeskrivning 20 JUL 2017 När en kvinna laparoskoperades för misstänkt utomkvedshavandeskap hittades i stället löst liggande cystor i lilla bäckenet. Lösa cystor i peritonealkaviteten kan ses som ett specialfall av peritoneala inklusionscystor. De är vanligast hos kvinnor i fertil ålder och ofta finns ett samband med tidigare bukkirurgi, inflammation och endometrios. ()

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Temaartikel 04 JUL 2017 Nanotekniken har många användningsområden, inte minst inom medicinen. Men det finns också anledning att undersöka de potentiella hälso- och miljöriskerna med dessa nya material. ()

Nanomaterial måste EU-regleras bättre

Temaartikel 04 JUL 2017 Kärnan i EU:s kemikalielagstiftning är en förordning (Reach) som omfattar alla kemiska ämnen. Nanomaterialens låga vikt och unika egenskaper gör att Reach-förordningen i sin nuvarande utformning inte är tillämpbar för reglering av dessa nya material. En ny EU-förordning om medicintekniska produkter med nanomaterial har nyligen godkänts.   ()

Stora förväntningar på små material

Temainledning 04 JUL 2017 Nanoteknik – framställning av material i samma skala som biologiska strukturer – är ett stort forskningsområde med oanade möjligheter för klinisk medicin. (2 kommentarer)

Nanotekniken kan revolutionera behandlingen av cancer

Temaartikel 04 JUL 2017 Potentiella läkemedel som inte kan utnyttjas på grund av stark toxicitet, svårlöslighet eller hög molekylvikt kan göras användbara med nanoteknik. Denna teknik innebär konstruktion av mångfunktionella partiklar i nanoskala. ()

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Temaartikel 04 JUL 2017 Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem. För in vitro-applikationer väntas nya metoder och produkter komma löpande de närmaste åren. På in vivo-området väntas ett genombrott dröja lite längre. ()

Simningsorsakat lungödem vid svenska förhållanden otillräckligt studerat

Fallbeskrivning 20 JUN 2017 Simningsorsakat lungödem är ett tillstånd med andnöd, hosta, skummande sputum och nedsatt fysisk ork vid simning i öppet vatten. Deltagarantalet ökar vid simtävlingar i öppet vatten, och vid Vansbrosimningen 2016 sökte 69 personer för andningsbesvär, flertalet med misstänkt simningsorsakat lungödem.  ()

Patient med TBE förbättrades snabbt vid behandling med kortison

Fallbeskrivning 16 JUN 2017 Ett patientfall beskriver hur en patient oavsiktligt behandlats med kortison vid fästingburen encefalit (TBE) och snabbt förbättrats. Kliniska observationer från endemiska områden i Europa indikerar att kortison kan ge snabb symtomlindring vid TBE, men det har inte påvisats i studier. ()

Metotrexat kan försämra effekten av TBE-vaccination

Läkemedelsfrågan 15 JUN 2017 Någon direkt kontraindikation för metotrexatbehandling vid vaccination med inaktiverat TBE-virus har inte identfierats. Det finns dock risk för utebliven eller reducerad effekt av vaccinationen vid samtidig immunhämmande behandling. ()

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Rapport 07 JUN 2017 Giftinformationscentralen rekommenderar nu utvidgade indikationer för serumbehandling vid huggormsbett. Antitoxin bör ges snarast möjligt till alla patienter som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion och upprepade doser bör övervägas vid otillräcklig effekt eller symtomrecidiv. (1 kommentar)

Bedömning av neuro­logisk prognos efter hjärtstopp

Översikt 05 JUN 2017 Allt fler patienter läggs in levande på sjukhus efter hjärtstopp. Graden av cerebral hypoxi/ischemi vid hjärtstoppet är avgörande för om övriga vitala organ återfår stabil funktion. Neurologisk prognosbedömning bör vila på undersökningsmetoder som är oberoende av varandra: kliniska och neurofysiologiska undersökningar, bilddiagnostik och biomarkörer. ()

Otillräcklig kunskap om samband mellan könskromosom­­avvikelser och psykiatriska diagnoser

Översikt 02 JUN 2017 Avvikelser i antalet könskromosomer är bland de vanligaste genetiska förändringarna och omfattar framför allt Klinefelters, Turners, XYY- och tripple-X-syndrom. Samtliga köns-kromosomavvikelser kan medföra sänkt intellektuell förmåga, försämrad motorik och psykiska funktionsnedsättningar, och det finns risk för att dessa patienter förblir odiagnostiserade.  ()

Medicinpatienter behöver bättre trombosprofylax

Originalstudie 30 MAJ 2017 En inneliggande medicinpatient med riskfaktorer för lungemboli eller djup ventrombos har 5–15 procents risk för venös tromboembolism. Läkemedelsprofylax har bevisad effekt och är kostnadseffektiv. Endast 12 procent av högriskpatienterna utan ökad blödningsrisk på medicinska avdelningar vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset i Göteborg fick profylax. (2 kommentarer)

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Originalstudie 23 MAJ 2017 En genomgång visar att missad diagnos av hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år, och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Mer är en fjärdedel av patienterna medicinerade dessutom med kinoloner och statiner. ()

Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom

Fallbeskrivning 22 MAJ 2017 Tetanus är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige, men äldre kan sakna immunitet. Utmaningen, ofta för primärvården, ligger i att identifiera patienten i tid. Inget stöd finns att få i laboratorieundersökningar akut, diagnosen är klinisk. ()

Riktlinjer för endoskopisk kontroll efter kolorektal polypektomi

Översikt 16 MAJ 2017 De aktuella riktlinjerna för endoskopisk uppföljning efter polypektomi är i huvudsak baserade på rekommendationer från den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi. De bygger på att patienterna delas upp i en lågrisk- och en högriskgrupp. ()

Koloskopier måste kvalitetssäkras

Översikt 16 MAJ 2017 Koloskopier bör kvalitetssäkras genom registrering och uppföljning av specifika indikatorer som detektion av adenom, att riktlinjer för kontroller följs, cekal intubationsfrekvens och komplikationer. ()

Ketosbenägen typ 2-diabetes kan förväntas öka i Sverige

Översikt 15 MAJ 2017 Ketosbenägen typ 2-diabetes är mycket prevalent i Afrika och i populationer av afrikansk etnicitet och kan förväntas öka i Sverige. Sjukdomen är kraftigt ketosbenägen men inte insulinopen eller autoimmun, och diskuteras utifrån ett patientfall. (2 kommentarer)

Kirurgi har central roll i behandlingen

Temaartikel 09 MAJ 2017 Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas. ()

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Temaartikel 09 MAJ 2017 Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«. ()

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt. ()

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom. ()

Melanomincidensen fortsätter att stiga

Temainledning 09 MAJ 2017 På kort tid har det skett ett paradigmskifte för systemiska behandlingar av spridd mela-nomsjukdom. Samtidigt ser vi en fortsatt incidensökning av hudmelanom i Sverige. ()

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet

Temaartikel 09 MAJ 2017 Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal. ()

Stor variation hos maligna hudmelanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Anamnestiska uppgifter om förändring över tid övertrumfar som regel till synes benigna morfologiska fynd. Detta gäller även för en tränad undersökare eftersom enkla kännetecken för melanom ofta saknas. ()

Dynamiken i förskrivningen av opioider i Sverige 2000–2015

Originalstudie 03 MAJ 2017 Någon uttalad »opioidepidemi« föreligger inte i Sverige. Ett markant skifte har däremot skett mellan olika opioider: dextropropoxifen har avregisterats och tramadolförskrivningen minskat, medan framför allt förskrivningen av oxikodon har ökat.   (7 kommentarer)

SFOG ger nationella riktlinjer för fosterdiagnostik med NIPT

Utbildning och forskning 02 MAJ 2017 Svensk förening för obstetrik och gynekologi har i samverkan med ett multiprofessionellt team inkluderande etiker och i samråd med intresseföreningar utvecklat nationella riktlinjer för implementering och användning av NIPT (icke-invasivt prenatalt test) för trisomi 13, 18 och 21. ()

Mycket tveksamt samband mellan isotretinoin och IBD

Läkemedelsfrågan 02 MAJ 2017 Det är mycket tveksamt om isotretinoin innebär en ökad risk för uppkomst eller reaktivering av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Misstanken om samband baseras främst på isolerade fallrapporter där man sett ett tidssamband. ()

Riktlinjer vid hotande förtidsbörd ska ge bättre och mer jämlik vård

Rapport 26 APR 2017 Det har tidigare funnits skillnader inom landet i omhändertagande av gravida kvinnor och nyfödda barn vid (hotande) förtidsbörd vilket resulterat i ojämlik vård. Här presenteras ett konsensusdokument som kommer att innebära en mer jämlik och förbättrad vård för kvinnor och barn. ()

Viktminskning utan kirurgi kräver energirestriktion och följsamhet

Översikt 25 APR 2017 Viktminskningsbehandling utan kirurgi minskar inte risken för död och sjuklighet i hjärt–kärlsjukdom, men risken för utveckling av typ 2-diabetes minskar och kardiovaskulära riskfaktorer förbättras. Energirestriktion är grundläggande för viktminskning. Följsamhet till behandlingen och bibehållande av viktreduktion är nödvändig för långsiktigt resultat. ()

Diafragmabråck ledde till kolonileus med sekundär mediastinal överskjutning

Fallbeskrivning 20 APR 2017 En ovanlig komplikation till diafragmabråck presenteras. På grund av divertikulitstenos utvecklade patienten kolonileus, som sekundärt ledde till mediastinal överskjutning. Patienten opererades akut med laparatomi och anterolateral torakotomi.  (2 kommentarer)

Nya SCORE bättre på att skatta risk för död i hjärtinfarkt och stroke

Rapport 11 APR 2017 En ny version av SCORE baserad på aktuella svenska data har nyligen publicerats och visar god förmåga att skatta risk att dö i stroke eller infarkt inom 10 år. (3 kommentarer)

Nya skandinaviska riktlinjer för att handlägga skallskador hos barn

Översikt 10 APR 2017 De nya riktlinjerna syftar till att hitta barn med risk för eller med allvarliga komplikationer efter skallskada, samtidigt som onödiga DT-undersökningar av barn med vissa skallskador kan undvikas. ()

Vårdrelaterade infektioner en betydande del av vårdskadorna på sjukhus

Originalstudie 04 APR 2017 Vårdrelaterade infektioner noterades vid 12,3 procent av 480 vårdtillfällen när slumpvist utvalda journaler från Universitetssjukhuset i Linköping granskades. Undersökningen visade att vårdrelaterade infektioner utgör en betydande del av skador och vårdskador på ett universitetssjukhus. (2 kommentarer)

Stewarts blodgastolkning ger djupare insikt i syra–basrubbning

Fallbeskrivning 03 APR 2017 Analys av syra–basstatus enligt Peter Stewart kan ge ökad insikt i komplexa metabola syra–basrubbningar. Metoden är svårare att tillämpa bedside, men webbaserade verktyg ger bra stöd och tolkningen kan leda till ändrad behandling. (1 kommentar)

Makroskopisk hematuri vid behandling med NOAK

Originalstudie 31 MAR 2017 Nyupptäckt makroskopisk hematuri hos patienter med förmaksflimmer under behandling med direktverkande orala antikoagulantia bör initiera snar urologisk utredning och behandling av blödningskällan. Detta för att förkorta tiden för eventuell utsättning av antikoagulantia som skyddar mot ischemisk stroke. (1 kommentar)

Många faktorer påverkar om patienter kan medverka till säkrare vård

Originalstudie 27 MAR 2017 Förhoppningar knyts till att patienter ska kunna bidra till ökad patientsäkerhet. I en studie genomfördes intervjuer med läkare och sjuksköterskor som representerade ett brett spekt­rum av erfarenheter och uppfattningar beträffande patientmedverkan för säkrare vård. Studien identifierade nio faktorer som underlättar och/eller försvårar patientmedverkan för säkrare vård. ()