Annons
Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Originalstudie 23 MAJ 2017 En genomgång visar att missad diagnos av hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år, och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Mer är en fjärdedel av patienterna medicinerade dessutom med kinoloner och statiner. ()

Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom

Fallbeskrivning 22 MAJ 2017 Tetanus är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige, men äldre kan sakna immunitet. Utmaningen, ofta för primärvården, ligger i att identifiera patienten i tid. Inget stöd finns att få i laboratorieundersökningar akut, diagnosen är klinisk. ()

Riktlinjer för endoskopisk kontroll efter kolorektal polypektomi

Översikt 16 MAJ 2017 De aktuella riktlinjerna för endoskopisk uppföljning efter polypektomi är i huvudsak baserade på rekommendationer från den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi. De bygger på att patienterna delas upp i en lågrisk- och en högriskgrupp. ()

Koloskopier måste kvalitetssäkras

Översikt 16 MAJ 2017 Koloskopier bör kvalitetssäkras genom registrering och uppföljning av specifika indikatorer som detektion av adenom, att riktlinjer för kontroller följs, cekal intubationsfrekvens och komplikationer. ()

Ketosbenägen typ 2-diabetes kan förväntas öka i Sverige

Översikt 15 MAJ 2017 Ketosbenägen typ 2-diabetes är mycket prevalent i Afrika och i populationer av afrikansk etnicitet och kan förväntas öka i Sverige. Sjukdomen är kraftigt ketosbenägen men inte insulinopen eller autoimmun, och diskuteras utifrån ett patientfall. ()

Kirurgi har central roll i behandlingen

Temaartikel 09 MAJ 2017 Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas. ()

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Temaartikel 09 MAJ 2017 Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«. ()

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt. ()

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom. ()

Melanomincidensen fortsätter att stiga

Temainledning 09 MAJ 2017 På kort tid har det skett ett paradigmskifte för systemiska behandlingar av spridd mela-nomsjukdom. Samtidigt ser vi en fortsatt incidensökning av hudmelanom i Sverige. ()

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet

Temaartikel 09 MAJ 2017 Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal. ()

Stor variation hos maligna hudmelanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Anamnestiska uppgifter om förändring över tid övertrumfar som regel till synes benigna morfologiska fynd. Detta gäller även för en tränad undersökare eftersom enkla kännetecken för melanom ofta saknas. ()

Dynamiken i förskrivningen av opioider i Sverige 2000–2015

Originalstudie 03 MAJ 2017 Någon uttalad »opioidepidemi« föreligger inte i Sverige. Ett markant skifte har däremot skett mellan olika opioider: dextropropoxifen har avregisterats och tramadolförskrivningen minskat, medan framför allt förskrivningen av oxikodon har ökat.   (7 kommentarer)

SFOG ger nationella riktlinjer för fosterdiagnostik med NIPT

Utbildning och forskning 02 MAJ 2017 Svensk förening för obstetrik och gynekologi har i samverkan med ett multiprofessionellt team inkluderande etiker och i samråd med intresseföreningar utvecklat nationella riktlinjer för implementering och användning av NIPT (icke-invasivt prenatalt test) för trisomi 13, 18 och 21. ()

Mycket tveksamt samband mellan isotretinoin och IBD

Läkemedelsfrågan 02 MAJ 2017 Det är mycket tveksamt om isotretinoin innebär en ökad risk för uppkomst eller reaktivering av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Misstanken om samband baseras främst på isolerade fallrapporter där man sett ett tidssamband. ()

Riktlinjer vid hotande förtidsbörd ska ge bättre och mer jämlik vård

Rapport 26 APR 2017 Det har tidigare funnits skillnader inom landet i omhändertagande av gravida kvinnor och nyfödda barn vid (hotande) förtidsbörd vilket resulterat i ojämlik vård. Här presenteras ett konsensusdokument som kommer att innebära en mer jämlik och förbättrad vård för kvinnor och barn. ()

Viktminskning utan kirurgi kräver energirestriktion och följsamhet

Översikt 25 APR 2017 Viktminskningsbehandling utan kirurgi minskar inte risken för död och sjuklighet i hjärt–kärlsjukdom, men risken för utveckling av typ 2-diabetes minskar och kardiovaskulära riskfaktorer förbättras. Energirestriktion är grundläggande för viktminskning. Följsamhet till behandlingen och bibehållande av viktreduktion är nödvändig för långsiktigt resultat. ()

Diafragmabråck ledde till kolonileus med sekundär mediastinal överskjutning

Fallbeskrivning 20 APR 2017 En ovanlig komplikation till diafragmabråck presenteras. På grund av divertikulitstenos utvecklade patienten kolonileus, som sekundärt ledde till mediastinal överskjutning. Patienten opererades akut med laparatomi och anterolateral torakotomi.  (2 kommentarer)

Nya SCORE bättre på att skatta risk för död i hjärtinfarkt och stroke

Rapport 11 APR 2017 En ny version av SCORE baserad på aktuella svenska data har nyligen publicerats och visar god förmåga att skatta risk att dö i stroke eller infarkt inom 10 år. (3 kommentarer)

Nya skandinaviska riktlinjer för att handlägga skallskador hos barn

Översikt 10 APR 2017 De nya riktlinjerna syftar till att hitta barn med risk för eller med allvarliga komplikationer efter skallskada, samtidigt som onödiga DT-undersökningar av barn med vissa skallskador kan undvikas. ()

Vårdrelaterade infektioner en betydande del av vårdskadorna på sjukhus

Originalstudie 04 APR 2017 Vårdrelaterade infektioner noterades vid 12,3 procent av 480 vårdtillfällen när slumpvist utvalda journaler från Universitetssjukhuset i Linköping granskades. Undersökningen visade att vårdrelaterade infektioner utgör en betydande del av skador och vårdskador på ett universitetssjukhus. (2 kommentarer)

Stewarts blodgastolkning ger djupare insikt i syra–basrubbning

Fallbeskrivning 03 APR 2017 Analys av syra–basstatus enligt Peter Stewart kan ge ökad insikt i komplexa metabola syra–basrubbningar. Metoden är svårare att tillämpa bedside, men webbaserade verktyg ger bra stöd och tolkningen kan leda till ändrad behandling. (1 kommentar)

Makroskopisk hematuri vid behandling med NOAK

Originalstudie 31 MAR 2017 Nyupptäckt makroskopisk hematuri hos patienter med förmaksflimmer under behandling med direktverkande orala antikoagulantia bör initiera snar urologisk utredning och behandling av blödningskällan. Detta för att förkorta tiden för eventuell utsättning av antikoagulantia som skyddar mot ischemisk stroke. (1 kommentar)

Många faktorer påverkar om patienter kan medverka till säkrare vård

Originalstudie 27 MAR 2017 Förhoppningar knyts till att patienter ska kunna bidra till ökad patientsäkerhet. I en studie genomfördes intervjuer med läkare och sjuksköterskor som representerade ett brett spekt­rum av erfarenheter och uppfattningar beträffande patientmedverkan för säkrare vård. Studien identifierade nio faktorer som underlättar och/eller försvårar patientmedverkan för säkrare vård. ()

Hymen imperforatus är en diagnos som ofta missas

Fallbeskrivning 23 MAR 2017 Hymen imperforatus ger obstruktionssymtom och är den vanligaste avvikelsen i det kvinnliga reproduktionssystemet. Den aktuella fallbeskrivningen liksom befintlig litteratur visar att flickor med sent upptäckt hymen imperforatus ofta har långdragna symtom och sällan blir ordentligt undersökta trots upprepade kontakter med sjukvården; ofta får de felaktig diagnos initialt. ()

Iatrogen cerebral arteriell gasemboli efter lungbiopsi

Översikt 22 MAR 2017 Akut insjuknande med neurologiska symtom i nära anslutning till en invasiv medicinsk åtgärd kan vara uttryck för arteriell luftemboli. Diagnosen bör ställas baserat på den kliniska bilden och anamnesen. Skyndsam behandling med hyperbar syrgas kan vara livräddande vid detta tillstånd. (1 kommentar)

Pacemaker ingen absolut kontraindikation för MR-undersökning

Översikt 21 MAR 2017 Flera studier har visat att MR-undersökning av patienter med konventionella pacemakerliknande system kan utföras utan komplikationer. Patienter med MR-villkorliga system kan genomgå MR-undersökning under vissa förutsättningar. (2 kommentarer)

Metronidazol gav svår biverkning med neurologiska symtom

Fallbeskrivning 20 MAR 2017 En fallrapport belyser vikten av att utreda patienter som utvecklar neurologiska symtom under behandling med metronidazol, ett vanligt förekommande antibiotikum där neurologiska symtom har beskrivits som biverkning till behandlingen. ()

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes

Temaartikel 14 MAR 2017 En mer generös indikation för troponinmätning och EKG samt ökad kännedom om atypiska symtom skulle möjligen kunna reducera förekomsten av feldiagnostik vid hjärtinfarkt. (3 kommentarer)

Säkrare sjukvård ett arbete för läkare

Temainledning 14 MAR 2017 I detta temanummer presenteras olika aspekter på diagnostiska fel och misstag och vad som kan göras för att förhindra dem, skriver Pelle Gustafson, medicinsk redaktör. (2 kommentarer)

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit

Temaartikel 14 MAR 2017 I en studie visas att av 49 bedömda fall av missad diagnos av appendicit anmäldes 8 enligt lex Maria medan övriga inkom som enskildas klagomål till tillsynsmyndigheten. Detta antyder en större acceptans i sjukvård att diagnostik av appendicit kan vara svår. (2 kommentarer)

Dominerar lex Maria-fallen inom primärvård och akutsjukvård

Temaartikel 14 MAR 2017 En betydande andel av lex Maria-ärenden från primärvård och akutsjukvård utgörs av diagnostiska fel och misstag. Bakomliggande orsaker kan vara övergripande fel/systemfel inklusive kommunikationsproblem, patient­relaterade faktorer samt läkarrelaterade faktorer inklusive kognitiva misstag. ()

Strukturerad bedömning viktig vid konsultation på distans

Temaartikel 14 MAR 2017 Ett strukturerat arbetssätt med bland annat tydlig metodik för samtalsprocess, värdering av vitala funktioner samt strukturerad kommunikation möjliggör telefonrådgivning med god patientsäkerhet. (1 kommentar)

Diagnostiska fel och misstag är vanliga och svåra att mäta

Temaartikel 14 MAR 2017 Arbete med att undvika och minimera diagnostiska fel är ett utmärkt tillfälle till ökad patientsäkerhet, lärande och kompetensutveckling. Mätmetoder av diagnostiska fel måste dock utvecklas och valideras. (1 kommentar)

Nya riktlinjer för handläggning av dyspepsi, H pylori och magsår

Rapport 01 MAR 2017 De nya nationella riktlinjerna för handläggning av dyspepsi, Helicobacter pylori och magsår kan spara resurser och besvär för yngre till förmån för patienter med prioriterat behov av gastroskopi. (10 kommentarer)

Bruk och missbruk av EEG

Originalstudie 28 FEB 2017 En studie vid Sundsvalls sjukhus visar att en majoritet av EEG-remisserna från barnkliniken var adekvata och innehöll tillfredsställande information. ()

Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga

Översikt 23 FEB 2017 Under det senaste decenniet har antalet unga med könsdysfori som söker sjukvårdens insatser för köns­bekräftande åtgärder ökat kraftigt. En minoritet (ca 20 procent) av barn <12 år med könsdysfori kommer att ha en kvarstående önskan om könsbekräftande åtgärder. (7 kommentarer)

Biologiska läkemedel etablerad terapi för barn med IBD i Sverige

Originalstudie 21 FEB 2017 I dag får ca 17 procent av barn med IBD i Sverige regelbundet behandling med biologiska läkemedel, främst infliximab. Användningen varierar dock kraftigt mellan olika barnkliniker. Biverkningar på kort sikt är framför allt olika typer av överkänslighetsreaktioner av läkemedlet. (2 kommentarer)

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur

Temaartikel 21 FEB 2017 En majoritet av missade höftfrakturer kunde härledas till brister vid initial handläggning: anamnesupptagning, statusundersökning eller röntgenundersökning. De mest frekventa felhändelserna orsakades av fördröjd läkarundersökning av patient utanför sjukhus. Missad diagnos ger fördröjd operation, vilket ökar risken för komplikationer och dödlighet. (1 kommentar)