Varför har ni skrivit den här artikeln?

Artikeln är skriven för att uppmärksamma att gikt är en ofta bortglömd folksjukdom som drabbar ca 1–2 procent av vuxna i Sverige. Dessutom publice­rades nyligen i Läkemedelsverkets regi evidensbaserade rekommendationer för läkemedelsbehandling av gikt i Sverige. 

Varför ökar prevalensen av gikt?

Det beror på flera faktorer, bland andra ökad prevalens av metabola syndromet och diabetes typ 2 i världen, bättre överlevnad vid kroniska sjukdomar som exempelvis njursjukdomar eller olika typer av cancer, ökad alkoholkonsumtion samt användning av läkemedel som leder till ökade uratnivåer i blodet.

Vad behövs det för studier inom området, tycker du?

Med tanke på hur vanligt gikt är finns det förvånansvärt lite forskning om sjukdomen. Det behövs studier om betydelsen av genetiska faktorer i patogenesen av gikt. Vidare vet man inte heller varför endast vissa patienter med höga uratnivåer i blodet utvecklar gikt. Akut giktattack varar oftast 1–2 veckor, och inflammationen avtar även utan någon behandling. Mekanismerna som styr denna process är inte helt klarlagda. Vilken effekt dieten eller andra livsstilsförändringar har är också otillräckligt undersökt. Forskning om nya diagnostiska metoder vid akut gikt samt nya läkemedel för behandling av både akut gikt och kronisk sjukdom behövs.

Hur bör man som läkare bemöta/hjälpa en patient med gikt?

Det är viktigt att redan vid första attacken diskutera med patienten vilka faktorer som kan öka risken för nya attacker. Behandlingsföljsamhet är ett välkänt problem vid gikt, och det är en stor utmaning att motivera dessa patienter till både livsstilsförändringar och regelbunden medicinering. Ett sätt är att tillsammans med patienten sätta upp behandlingsmål (till exempel anfallsfrihet, uratnivåer i blodet) och diskutera dessa samt livsstilsfaktorer vid varje uppföljningsbesök.