Varför ville ni skriva en artikel i Läkartidningen om detta? 

Eftersom arytmibehandling fortfarande delvis underutnyttjas såg vi ett behov att sprida kunskap till kollegor runt om i landet om tillgängliga behandlingsalternativ. 

Pacemakern är en svensk uppfinning; hur står sig Sverige i dag?

Sverige står sig bra vad gäller pace­makerbehandling; implantationsfrekvensen ligger i nivå med andra länders, och resultaten är goda. Där­emot underutnyttjas behandling med hjärtsviktspacemaker (CRT) och till viss del interna defibrillatorer (ICD), och där kan vi bli bättre på att identifiera och remittera patienterna i rätt tid.

Vad är det mest spännande inom området nu? 

Det pågår mycket utveckling inom flera områden, framför allt vad gäller elektrodlösa pacemakrar och defibrillatorer som inte behöver elektroder via blodkärlen. Genom att kombinera dessa system kommer man på sikt säkert att kunna erbjuda en kombinerad hjärtsviktspacemaker och defibrillator utan att behöva implantera transvenösa elektroder och därigenom minska riskerna för komplikationer betydligt.

Hur kom det sig att du själv blev intresserad av just hjärtarytmier? 

Jag blev oerhört fascinerad av arytmier när jag fick möjlighet att praktisera några veckor på en kardiologklinik utomlands tidigt under läkarutbildningen. 

Varför ville du bli läkare? 

För att jag tänkte att det var ett spännande yrke där man, förutom att rädda liv, även ges möjlighet att syssla med intressant forskning och utveckling.