På vilket sätt kan kosten ha betydelse vid strålbehandling av lilla bäckenet? 

Epitelceller i tarmväggen får sin energi och näring från nedbrytningsprodukter av mikrobiotan. Uppstår svält genom brist på kostfibrer kan tarmen bli extra känslig för joniserande strålning. 

Er studie visar att kostråden skiljer sig över landet. Varför är det så? 

När vetenskaplig evidens saknas måste vi använda oss av beprövad erfarenhet. Det finns stora individuella variationer i hur patienter reagerar på olika livsmedel. Kliniker runt om i landet har olika rutiner, och tillgängligheten på dietister varierar. Då är det inte konstigt att kostråden skiljer sig åt. 

Vilket är, med dagens kunskap, det bästa kostrådet till dessa patienter? 

Att inte begränsa kostintaget mer än nödvändigt. Upplever man inga större besvär kan man följa de allmänna kost­rekommendationerna från Livsmedelsverket. Vid större besvär kan man remitteras till en dietist. 

Vad gör en dietist? 

En dietist arbetar med kostbehandling till människor i alla åldrar samt undervisar och informerar om kost- och näringsfrågor. Vi kan arbeta med förebyggande vård eller vård vid olika sjukdomar, t ex inom hälso- och sjukvården på sjukhus eller vårdcentraler. Vi dietister arbetar även inom läkemedels- och livsmedelsindustrin, i kommuner, med forskning och inom idrottsrörelser.  

Vilken är din roll som dietist i vården? 

Jag arbetar inte kliniskt utan i en forskningsgrupp. Min förhoppning är att mina forskningsresultat kommer att höja graden av evidens för kostråden under strålbehandling. Att bidra med kunskap så att cancern kan botas med strålbehandling samtidigt som canceröverlevaren får återställd tarmhälsa efteråt.