Hur vanligt är det att prilokain/lidokain leder till methemoglobin­emi?

Enligt Läkemedelsverket är det en sällsynt biverkan (≥ 1/10 000, < 1/1 000).

Har du själv stött på fler fall än de tre som beskrivs i artikeln?

Nej, det är bara dessa fall jag personligen har stött på, men vet att enstaka liknande fall har setts på vår klinik.

Var det svårt att komma fram till diagnosen i det första fallet?

Det tog ett litet tag, men vi förstod snart att det var något som inte stämde då den kliniska bilden, med låg saturation men relativt opåverkat andningsmönster, inte passade ihop samt att syrgas inte gav någon effekt på saturationen. När Tapin sedan nämndes var diagnosen rätt klar.

I vilken del av sjukvården tror du sannolikheten är störst att stöta på toxiska effekter av prilokain/lido­kain?

Jag tror det är inom barnsjukvården, där EMLA/Tapin används väldigt ofta, i kombination med att barn är extra känsliga för att utveckla methemoglobinemi. Sannolikt finns ett mörkertal med barn som har övergående förhöjda methemoglobinnivåer som vi inte ser, då det inte ger kliniska symtom.

Vilka laboratorievärden/undersökningar är viktigast att tänka på vid misstanke om methemoglobinemi?

Som alltid är det viktigt att säkerställa vitala funktioner med respiration och cirkulation. Har man misstanke om methemoglobinemi fås diagnosen genom att titta på MetHb-värdet som man får vid en utvidgad blodgasanalys.