Med anledning av det ökande antalet IT-incidenter i vården uppmärksammade Socialstyrelsen år 2012 hälso- och sjukvårdens sårbarhet med Kamedo-rapporten »IT-haverier i vården« [1]. Exemplen ur denna rapport rör tekniska infrastrukturella problem såsom driftstopp, virusangrepp och förlust av data. Sådana incidenter kan påverka patientsäkerheten påtagligt. 

Att inte bara teknik utan även åtkomst och hantering av tillförlitlig information, dvs informationssäkerhet, påverkar patientsäkerheten, har visats i ett flertal studier. Institute of Medicine (IOM) har uppmärksammat att den befintliga litteraturen dock ger väldigt spretiga resultat och att några allmänna slutsatser inte kan dras [2]. 

Förbättrad patientsäkerhet har påvisats inom främst läkemedelshantering genom att fullständiga läkemedelslistor och information om kontraindikationer kan tillhandahållas [3]. Även informatikens möjligheter att stödja implementering av kliniska riktlinjer och förbättrad kommunikation inom vården och mellan vården och patienten anses kunna främja patientsäkerheten. 

Å andra sidan äventyras patientsäkerheten t ex när inkorrekt patientinformation visas för vårdpersonal, när information från olika patienter förväxlas, när information överförs fel mellan olika system eller när informationen är ofullständig. Om rätt information om rätt patient skulle finnas vid rätt tillfälle, skulle det kunna förhindra 18 procent av patientsäkerhetsfelen generellt och nästan 70 procent av felaktiga medicineringar [4].  

I en artikel i veckans nummer av Läkartidningen redovisar Lena Sharp et al en analys av rutinerna för dokumentation i elektronisk patientjournal och av huruvida dessa rutiner bidrar till god och säker vård. De pekar på allvarliga brister i dokumentationen. 

En del risker i dokumentationsrutiner skiljer sig inte mellan pappersjournaler och elektroniska journaler, t ex förkortningar, avsaknad av information eller ospecifika noteringar. Genom elektroniska journaler introduceras dock nya fel som beror på kopiering av text, förifyllda mallar, informationspresentation, felaktiga beräkningar etc [5, 6]. 

Flera ansatser har gjorts för att kategorisera fel som introduceras av vårdinformationssystem [6]. För att göra elektroniska patientjournaler och andra IT-system i vården säkrare får dessa dock inte betraktas isolerade. Utveckling av systemen bör baseras på användarcentrerade metoder underbyggda av metoder som garanterar teknisk och semantisk integration i den befintliga informatikinfrastrukturen. 

Många faktorer bortom själva IT-systemet påverkar användningen av elektroniska patientjournaler, t ex den befintliga tekniska infrastrukturen, utbildning, lokala rutiner och anvisningar, arbetsbelastning, olika användares förväntningar på IT-systemet och erfarenhet av andra IT-system, incitament att använda IT-systemet, ledningens syn osv. Utveckling av hela det sociotekniska systemet, särskilt av arbetsprocesser och dokumentationsrutiner, måste därför ske parallellt med införande och/eller vidareutveckling av journalsystemen och bör omprövas kontinuerligt. 

Vi kommer därigenom att ha en bättre utgångspunkt för en systematisk analys av det sociotekniska systemet, där avvikelser relaterade till IT i vården förekommer – även om vi omöjligen kan förutse alla komplikationer som ett nytt IT-system eller en ny e-tjänst kan medföra. 

För bättre förståelse och bedömning av risker i skärningspunkten mellan IT i vården och patientsäkerhet bör regelbundna systematiska uppföljningar göras med hjälp av sociotekniska modeller [7]. Följande dimensioner bör beaktas enligt Meeks et al [7]: hårdvara och mjukvara, kliniskt innehåll, gränssnitt människa–dator, arbetsflöden och kommunikation, interna regelverk, arbetssätt och kultur, externa regelverk, förordningar samt systemuppföljning och monitorering. 

För att kunna använda elektroniska patientjournaler som stöd  för tidig upptäckt av patientsäkerhetsrisker (t ex genom patientanpassade beslutstödsfunktioner), krävs att vi 

  • tillhandahåller säkra elektroniska patientjournaler genom att säkerställa stabil infrastruktur och konfigurering av systemen 
  • lär oss att använda elektroniska patientjournaler på ett säkert sätt genom att tillämpa befintlig kunskap om användbarhet, förståelse för den lokala kontexten och kontinuerligt förbättringsarbete.

Om vi på ett systematiskt sätt tar oss över dessa två stadier kan vi börja nyttja den elektroniska patientjournalen för att förbättra patientsäkerheten.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.