Metylfenidat till gravida – risken förefaller vara låg

Vad vet man om metylfenidat under graviditet?

Frågan gäller en kvinna med ADHD som är gravid och behandlas med metylfenidat.

Erfarenheten av behandling med metylfenidat hos patienter med ADHD under graviditet är begränsad. Djurstudier har visat att metylfenidat inte är teratogent hos möss, råttor eller kaniner vid normal dosering [1].

I svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 220 barn som exponerats för metylfenidat under tidig graviditet [2]. Fem av barnen hade någon missbildningsdiagnos, att jämföra med fyra till fem förväntade. Det som är lite anmärkningsvärt är att fyra av dessa fem barn hade någon hjärtmissbildning (tre barn hade ventrikelseptumdefekt och ett barn enkammarhjärta). Konklusionen är dock att detta ska betraktas som ett slumpfynd tills mer data finns tillgängliga. Allvarliga hjärtmissbildningar uppkommer före fostervecka 9. 

Det finns tre danska kohortstudier från 2014 och 2015, med data från det danska medicinska födelseregistret, där exponering för metylfenidat under graviditet har undersökts [3-5]. I den första studien undersöktes exponering för metylfenidat under första trimestern hos 222 barn av totalt 460 323 graviditeter mellan 2005 och 2012 [3]. Ingen ökad risk för missbildningar hos de exponerade barnen hittades. I den andra studien jämfördes 480 gravida kvinnor med ADHD som behandlades med metylfenidat, atomoxetin eller modafinil med icke-exponerade kvinnor [4]. Endast tre graviditeter resulterade i någon form av missbildning. I den tredje studien jämfördes 186 gravida kvinnor som behandlats med metylfenidat eller atomoxetin med 275 icke-exponerade kvinnor med ADHD [5]. Behandling med metylfenidat eller atomoxetin associerades med lägre Apgarpoäng hos barnen jämfört med obehandlade kvinnors barn, vilket tyder på att det kan finnas ett samband med läkemedelsbehandlingen. Obehandlade kvinnor med ADHD hade dock en större risk att föda barn för tidigt och med låg födelsevikt jämfört med den stora kontrollgruppen.

I en översiktsartikel från 2013 sammanfattades data från Medicinska födelseregistret (104 barn) samt tre små kohortstudier från USA och Israel [6]. Totalt ingick 180 exponerade barn i analysen och det förekom sammanlagt 4 missbildningar, varav 3 finns beskrivna i registret.

CNS-utveckling sker under hela graviditeten och läkemedelspåverkan på CNS kan ske under hela fosterutvecklingen. Teoretiskt kan metylfenidat och andra centralstimulerande läkemedel påverka detta, men i dagsläget har vi inte kunnat finna några studier som beskriver eventuella långtidseffekter av dessa läkemedel hos barn.

Det finns studier som visar att barnen kan få utsättningssymtom i perinatalperioden. Det finns fallrapporter som beskriver takykardi och andnöd. I en kohortstudie sågs en ökad justerad relativ riskökning på 2,06 (95 procents konfidensintervall 1,11–3,82) för en Apgarpoäng < 10 hos barn som exponerats för metylfenidat eller atomoxetin [5].

Obehandlad ADHD kan också utgöra en risk för fostret [7]. Blivande mödrar med ofullständig ADHD-behandling har en benägenhet att vara mer risktagande både prenatalt och postnatalt. Kvinnor med tidigare missbruk som bedöms ha en stor risk för återfall utgör en grupp med stark behandlingsindikation. För kvinnor med lindriga ADHD-symtom kan man däremot överväga att utsätta metylfenidat under graviditet och använda icke-farmakologiska behandlingsmetoder [8].

Även om det finns begränsad information om behandling med metylfenidat under graviditet förefaller risken för fosterskador vid välbehandlad ADHD vara låg. Man bör dock vara uppmärksam på eventuella utsättningssymtom hos barnet efter födsel, till exempel takykardi och andnöd.