I New England Journal of Medicine presenteras en fransk studie i vilken man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning vid hjärtstopp. 

Totalt omfattar studien 570 fall där en patient drabbats av hjärtstopp i hemmet. När ambulans har ryckt ut har man i 266 fall aktivt erbjudit anhöriga att titta på vid hjärt–lungräddningen, vilket 79 procent av dem valde att göra. I en kontrollgrupp erbjöds detta inte aktivt. Trots det tittade ändå 43 procent av de anhöriga på. Ungefär lika få patienter, 4 procent, i de båda grupperna överlevde.

Författarna lät en psykolog intervjua familjemedlemmarna tre månader efter händelsen, och då visade det sig att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland individer som inte bevittnat återupplivningsförsöket. 

Om man slår samman båda grupperna noterades att 27 procent av de individer som bevittnat återupplivningen hade PTSD-symtom, vilket ska jämföras med 41 procent i gruppen som inte bevittnat återupplivning. Även ångest och depressionsrelaterade symtom var vanligare bland individer som inte närvarat då återupplivningsförsöket gjordes. 

Författarna har också noterat att närvaron av anhöriga inte tycktes påverka vare sig vårdinsatsen eller vårdpersonalens upplevelse av det inträffade.