Autoreferat. En ny registerstudie, publicerad i PLoS One, visar på ett tidssamband mellan övergång till dostjänst och behandling med fler läkemedel, färre ordinationsförändringar och sämre utfall på Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedelsbehandling.

Dostjänst används för patienter som inte själva kan klara sin läkemedelshantering och innebär att de flesta läkemedel levereras till patienten i dospåsar. I Sverige har Apodos fram till i år varit det förhärskande dostjänstsystemet. Efter omregleringen av apoteksmarknaden har andra aktörer tillkommit. Trots att användningen av dostjänst bland äldre patienter är utbredd saknas vetenskapligt underlag för om tjänsten ger förbättrad följsamhet eller patientsäkerhet [SBU; 2009]. Tvärsnittsstudier har tvärtom påvisat samband mellan dostjänst och såväl olämplig läkemedelsbehandling som färre ordinationsförändringar.

I denna studie har vi analyserat sambandet mellan dostjänst och läkemedelsbehandling ytterligare genom att undersöka vad som händer med läkemedelsbehandlingen dels på individnivå över tid, dels före och efter övergång till ett sådant system (Apodos). Vi använde samkörda registerdata från Statistiska centralbyrån (Registret över totalbefolkningen och Historiska registret), Socialstyrelsen (Läkemedelsregistret) och Västra Götalandsregionen (Vega, ett regionalt sjukvårdskonsumtionsregister som innehåller information om vårdkontakter på sjukhus och inom primärvård inklusive ICD-10-diagnoser). Vi inkluderade individer mantalsskrivna i Västra Götalandsregionen som under en fyraårsperiod (juli 2006–juni 2010) i åldern 65 år eller äldre övergått till att få sina läkemedel via dostjänst (n = 30 922). Varje individ följdes kvartalsvis i upp till tre år före respektive efter denna övergång.

Tre månader efter övergången till dostjänst behandlades en patient med i genomsnitt ytterligare drygt två läkemedel jämfört med tre månader före denna insättning. Det ökade antalet läkemedel kvarstod därefter över tid. Efter övergången till dostjänst sågs också en minskad förändring vad gäller antalet unika preparat per individ mellan kvartalsmätningarna. Vid statistiska analyser där hänsyn togs till ålder, kön och sjuklighet kvarstod fynden av ökat antal läkemedel och lägre grad av förändring. Longitudinella resultat visade också att det efter övergång till dostjänst var vanligare med potentiellt riskabel läkemedelsbehandling enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, tydligast för kvalitetsindikatorerna ”tio eller fler läkemedel”, ”tre eller fler psykofarmaka”, ”läkemedel med antikolinerg verkan” och ”antipsykotiska läkemedel”.