Autoreferat. Det finns olika uppfattningar om könsfaktorers betydelse för uppkomst och förekomst av diabetes. Typ 1-diabetes är vanligt i de nordiska länderna, och Sverige har bra register för att studera förekomst av denna sjukdom, framför allt hos barn. Vårt syfte var att studera könsskillnader och tidstrender i incidens och prevalens av typ 1-diabetes i Sverige.

En litteratursökning gjordes och resulterade i 30 artiklar om incidens och 8 om prevalens (med 6 överlappande). Tidsserier med incidens av typ 1-diabetes hos barn 0–15 år finns sedan 1930-talet och nationella data finns sedan 1977 i Svenska barndiabetesregistret. Som mest ingår data om upp till 14 721 barn med diabetes i registret, med hög grad av täckning. Tidsserier finns också för individer i åldern 15–34 år från Diabetesincidensstudien i Sverige (DISS) sedan 1983, med upp till 7 369 personer, men med en lägre täckningsgrad än Svenska barndiabetesregistret. Beträffande förekomst av typ 1-diabetes hos individer från 40 år och uppåt finns färre studier, och de som hittades hade ett lågt antal patienter.

Typ 1-diabetes som drabbar barn har ökat med ca 2 procent per år sedan 1938. Incidensen hos barn 0–14 år visar inga könsskillnader, men hos personer i åldern 15–39 år finns en manlig övervikt upp till det dubbla. Siffrorna för personer 40 år eller äldre är mer osäkra, men uppvisar en likartad förekomst hos män och kvinnor. Det är rimligt att se den manliga dominansen av typ 1-diabetes i åldrar från 15 års ålder upp till 40–50 år som biologiskt betingad, med en påverkan av könshormoner resulterande i en högre perifer insulinresistens hos män i dessa åldrar. Till skillnad från de flesta andra autoimmuna sjukdomar så är typ 1-diabetes vanligare hos män än hos kvinnor.