Individer vars mödrar varit deprimerade under graviditeten löper ökad risk att drabbas av depression som tonåringar. Det visar en studie som presenteras i tidskriften JAMA Psychiatry. En grupp forskare har tittat på om depression under graviditeten (antenatalt) och efter förlossningen (postnatalt) kan kopplas till om barnet drabbas av depression som tonåring. Studien har gjorts i Storbritannien och omfattar 4 566 mödrar och deras barn. Depressionsskattningar har gjorts under graviditet, efter förlossning samt för barnen när de var 18 år gamla. För skattningar av depressiva symtom hos mödrarna har man bland annat använt Edinburgh postnatal depression scale. Skattningarna gjordes under graviditetsveckorna 18 och 32 samt 8 veckor och 8 månader efter förlossningen, vilket således innebär att två skattningar gjordes under graviditeten och två efter. Forskarna har använt ett genomsnitt av dessa två skattningar.

Totalt uppfyllde 11,6 procent av kvinnorna depressionskriterier antenatalt och 6,7 procent postnatalt. Resultaten visar att antenatal depression kan kopplas till ökad risk att barnet ska ha en depression som 18-åring; risken för depression var 28 procent högre hos 18-åringar vars mödrar varit deprimerade antenatalt. För postnatal depression såg man också detta samband, med en liknande riskökning för depression hos barnen, men bara hos barn till lågutbildade mödrar.

Studien visar således att en människas risk för depression tycks börja redan i fosterstadiet. Att behandla mamman för depression under graviditeten kan vara ett sätt att minska risken för depression hos barnet. Depressionsriskerna för barnet förknippade med ante- och postnatal depression hos modern skiljer sig åt, där sociala faktorer tycks viktiga för postnatal depression medan antenatal depression är en oberoende riskfaktor för om barnet senare ska bli deprimerat. Vad gäller postnatal depression är det, från barnets synpunkt, således särskilt viktigt att rikta insatserna mot nyblivna mammor med dålig utbildning och dålig ekonomi.