Autoreferat. I en experimentell studie upplevde friska försökspersoner minskad smärta och ökad njutning vid beröring efter att de använt en placebo-nässprej som de trodde skulle ge dessa effekter. Funktionell hjärnavbildning (fMRI) visar att placebomekanismerna för minskad smärta och ökad njutning är nära sammankopplade.

Placeboforskningen har, liksom medicinsk forskning generellt, fokuserat på lindring av negativa symtom som smärta, obehag eller ångest. Man vet dock att hjärnsystemen för smärta och belöning i hög grad interagerar. Å ena sidan kan positiva upplevelser som medryckande musik, härliga dofter, behaglig beröring och upplevt stöd från andra ge effektiv smärtlindring. Å andra sidan leder långvarig smärta eller psykisk sjukdom ofta till anhedoni, dvs oförmåga att känna njutning och glädje. Den aktuella studien undersökte hur positiva förväntningar vid en medicinsk behandling kan leda till ökad njutning vid behagliga stimuli (hyperhedoni). Hjärnaktiviteten studerades med fMRI för att jämföra hyperhedonieffekten med den mer välstuderade placeboanalgesieffekten.

I experimentet fick 30 friska försökspersoner se en videofilm som övertygande visade att en nässprej innehållande oxytocin kunde ge minskad smärta och ökad njutning vid behaglig beröring. Därefter fick de själva administrera en nässprej de trodde innehöll oxytocin men som i stället innehöll en overksam saltlösning. Vid två tillfällen (med eller utan nässprej) deltog försökspersonerna i ett experiment där en rad stimuli, smärtsamma (värme) eller behagliga (beröring), applicerades på underarmen. Efter varje stimulus fick de skatta upplevelsen på en skala från obehagligt till behagligt, och deras hjärnaktivitet registrerades med fMRI.

Efter användning av nässprej skattades smärtan som mindre obehaglig och beröringen som mer behaglig än utan nässprej. Effekterna korrelerade så att de som fick störst smärtreduktion också fick mest ökad njutning. fMRI-resultaten visade att placebobehandling ledde till minskad aktivering av somatosensoriska områden under smärta men till ökad aktivering under behaglig beröring. De personer som hade starkast sammankoppling av aktivitet mellan prefrontala områden och den smärtreglerande hjärnstamsstrukturen periakveduktala grå substansen hade också störst smärtlindring och störst njutningsförhöjning av placebobehandlingen och starkast minskning (smärta) och ökning (behaglig beröring) av aktiveringen i somatosensoriska hjärnområden.

Resultaten tyder på att förväntningar om smärtlindring och ökad njutning påverkar utfallet av medicinsk behandling via liknande mekanismer i hjärnan. De individer som fick störst lindring av negativa känslor (smärta) fick också störst ökning av positiva känslor (njutning), vilket speglades i hjärnaktiviteten. Resultaten talar för att medicinsk forskning kan ha mycket att vinna på att öka fokus kring positiva känslor och hur de interagerar med patientens negativa symtom under medicinsk behandling.