I JAMA Neurology presenteras en studie i vilken halterna av beta-amyloid i hjärnan kopplas till sömntiden hos äldre. Studien omfattar 70 individer med en genomsnittsålder på 76 år, samtliga utan demens eller kognitiv nedsättning och i övrigt väsentligen friska. Dessa rapporterade hur mycket de sov per natt enligt ett standardiserat formulär utifrån graderingarna <5 timmar, 5–6 timmar, 6–7 timmar eller >7 timmar.

Man har därefter undersökt hjärnan med hjälp av PET-kamera och funnit att de som rapporterat kort sömntid i ökad utsträckning hade ansamling av beta-amyloid i hjärnan. Därtill noterades att sämre sömnkvalitet (även den egenrapporterad) var kopplad till ökad ansamling av beta-amyloid.

Den viktigaste frågan, om förbättrad sömn kan bromsa eller skydda mot ansamling av plack och i förlängningen förebygga eller bromsa Alzheimers sjukdom, kan studien dock inte svara på. Om dålig och kort sömn ökar ansamlingen beta-amyloid eller om det är amyloiden som påverkar sömnen ska nämligen vara osagt. Studien ger en ögonblicksbild och kan inte avslöja orsakssambandet, bara att det finns en koppling mellan längd och kvalitet på sömn och ansamling av beta-amyloid. Djurstudier har tidigare visat en koppling mellan sömnrubbningar och aggregering av beta-amyloid. Värt att notera är också att tidigare material visat att patienter med Alzheimers sjukdom ofta har ett påverkat sömnmönster.