Avhandling. Koloncancerincidensen är i Sverige cirka 4 000 fall/år, och vart femte fall inrapporteras som akut. Akuta debutsymtom vid koloncancer kan bero på obstruktion (80 procent), perforation (15 procent) eller mer sällan blödning. För den drabbade är konsekvenserna av akut insjuknande stora, främst i form av sämre prognos både på kort och på lång sikt. Den akuta koloncancerpatienten har högre morbiditet och behandlas inte sällan under jourtid, vilket ställer stora krav på sjukvården.

Avhandlingen utgår ifrån tre publicerade delarbeten samt en associerad pilotstudie. Studierna syftar till att öka förståelsen kring akut koloncancer i fråga om riskfaktorer och prognos. Registerdata inhämtades från Regionalt cancercentrum (RCC) i Uppsala–Örebro samt Stockholmsregionen. En definition av akutläge gjordes i två delstudier enligt tre kriterier: in via akutmottagningen, operation inom tre dagar samt verifierad obstruktion, perforation eller blödning. RCC:s definition lyder »operation utförd på grund av ett akut medicinskt tillstånd«, vilket lämnar utrymme för viss subjektivitet hos inrapporterande.

Utifrån journaldata för koloncanceropererade patienter under en 10-årsperiod sågs mer än en fördubblad postoperativ dödlighet och en halverad 5-årsöverlevnad i den akuta jämfört med den elektiva gruppen. Vidare noterades en säsongsvariation där var tredje akut patient opererades sommartid medan elektiva patienter opererades mer jämnt fördelat över året. Akuta patienter hade oftare vänstersidiga tumörer och opererades mer sällan av kolorektalkirurger än elektiva patienter.

Under en 3-årsperiod ingick samtliga inrapporterade akuta samt dubbelt så många slumpmässiga elektiva patienter från fyra landsting i Uppsala–Örebroregionen. Vårdkontakter, remissförfarande och symtom utifrån presentationssätt tolv månader före operation registrerades. En grupp som inrapporterades som akut till RCC men som inte levde upp till studiens definition benämndes subakut. Subakuta hade högst postoperativ dödlighet (15 procent mot 8 procent i den akuta gruppen) och sämst 5-årsöverlevnad (28 procent mot 40 procent i den akuta gruppen), justerat för ålder, kön och stadium. Var tredje subakut patient hade stadium IV-sjukdom och flest symtom inrapporterade till primärvården.

En studie jämförde socioekonomiska variabler från Statistiska centralbyrån för samtliga koloncanceropererade patienter i Uppsala–Örebro- samt Stockholmsregionen under en 10-årsperiod. Ensamboende och låginkomsttagare hade ökad benägenhet att insjukna akut, oddskvot 1,24 i båda grupperna.

Den associerade pilotstudien analyserade tre akuta och tre elektiva tumörer med mikromatristeknik för att jämföra genuttryck. Gener från två för koloncancer viktiga signaleringsvägar, Wnt och EGFR skiljde sig åt mellan tumörgrupperna vilket kan betyda att det finns en biologisk förklaring i skillnaden mellan akut och elektiv koloncancer.

Det är viktigt att primär-, akut- och kirurgvård samarbetar för att identifiera potentiella akuta koloncancerpatienter och erbjuder behandling innan ett akut tillstånd uppstår.