Sicklecellsanemi är en recessivt nedärvd sjukdom som påverkar uppbyggnaden och funktionen av hemoglobin. Den förekommer bl a i Indien, Medelhavsländerna och Afrika söder om Sahara. I Lancet Global Health presenteras en studie i vilken man tittat på spridningen av sjukdomen ur ett migrationsperspektiv, dvs hur sicklecellsanemin spridit sig i takt med att människor flyttat. I ett historiskt perspektiv vet man hur sjukdomen har spridits över världen i takt med migration. Från Central- och Västafrika spreds den till Nordamerika bl a via slavhandel samt till Europa via frivillig migration. Men hur ser spridningen ut i dag? Författarna har tittat på tidsperioden 1960 till 2000 och inkluderat data från Världsbanken med siffror från 232 länder. Till resultaten hör att antalet migrerande människor på jorden med sicklecellsanemi ökade från 1,6 miljoner 1960 till 3,6 miljoner 2000. Under samma period ökade det totala antalet internationellt migrerande människor från 92,6 miljoner till 165,2 miljoner. Detta innebär således att sicklecellsanemin spridit sig snabbare än migrationen generellt. Studien visar att vid millennieskiftet var USA, Kanada och Saudiarabien länder som hade ett stort nettoinflöde av människor (mellan 100 000 och 650 000 individer per land) med sicklecellsanemi. Indien var det land där nettoutflödet av människor med sicklecellsanemi var högst i absoluta termer.

Författarna konstaterar att ökad migration leder till ökad spridning av sicklecellsanemi. Detta är kunskap man bör ha i åtanke när man t ex sätter samman screeningprogram. Det finns i dag ingen botande behandling för sjukdomen, och drabbade patienter kräver mycket resurser då de ofta måste transfunderas löpande. I takt med ökad migration kommer därför sicklecellsanemin att bli ett problem som ställer allt hårdare krav på hälsovårdsmyndigheter världen över, konstaterar författarna. I en kommenterar till artikeln i Lancet Global Health konstateras att siffrorna har beräknats genom att följa befolkningsströmmar och bygger på att sicklecellsmutationerna är homogent spridda i populationen, men att det är en förenkling som kan ge en missvisande bild. Ett biologiskt skäl till att defekter i hemoglobin har överlevt evolutionen tros vara att de ger ett visst skydd mot malaria i barnaåren.