Autoreferat. Bröstsmärta är ett kardinalsymtom på hjärtinfarkt och är en av de vanligaste sökorsakerna på akutmottagningarna. Men endast 10–20 procent av alla patienter som läggs in för observation av bröstsmärta har en hjärtinfarkt.

Nyligen introducerades den så kallade högkänsliga troponin T-metoden (hs-cTnT), vilken har högre känslighet än äldre troponinmetoder för att detektera hjärtmuskelskada. Författarnas hypotes var att patienter som söker för bröstsmärta och har ett första omätbart hs-cTnT (< 5 ng/l) och ett EKG utan tecken på syrebrist – oberoende av tidpunkt för provtagning, ålder, kön, eller andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom – har en minimal risk för att drabbas av hjärtinfarkt eller död inom 30 dagar.
Av 14 636 patienter som sökte för bröstsmärta på Karolinska universitetssjukhuset 2010–2012 och hade minst ett hs-cTnT-prov registrerat hade 61 procent ett omätbart hs-cTnT i blodet. Av dem lades 21 procent (n = 1 917) in för observation, varav 77 procent skrevs hem samma eller nästa dag. Den vanligaste utskrivningsdiagnosen var ospecifik bröstsmärta (50 procent).
Bland de 8 907 patienterna med omätbart hs-cTnT utvecklade 39 patienter hjärtinfarkt inom 30 dagar; 15 av dessa hade inte några EKG-förändringar på akutmottagningen. Det negativa prediktiva värdet för ett omätbart hs-cTnT och EKG utan tecken på syrebrist var 99,8 procent (95 procents konfidensintervall, 99,7–99,9) för hjärtinfarkt, och 100 procent (95 procents konfidensintervall, 99,9–100) för död inom 30 dagar.
Författarna sammanfattade sina fynd med att risken med att skicka hem patienter direkt från akuten med omätbart hs-cTnT och ett EKG utan tecken till syrebrist är minimal. Denna enkla strategi skulle kunna udvika inläggning av 500 till 1 000 patienter med bröstsmärta per år bara på Karolinska sjukhuset.