Följsamheten ökade med ökande patientålder, ekonomiska subventioner för låginkomsttagare, och ökande andel läkarbesök med den förskrivande läkaren. Foto: Fotolia

Följsamhet till ordinationer i primärvården varierar och influeras sannolikt av flera faktorer. En forskargrupp i Kanada har genomfört en prospektiv studie på drygt 15 000 patienter för att undersöka vad som minskar respektive ökar risken för icke-följsamhet.

Patienterna följdes under 2006–2009, och de recept som förskrevs matchades mot försäkringsregister över uthämtade läkemedel från apotek. Ett recept som inte hämtats ut inom nio månader från förskrivningsdatum räknades som icke-följsamhet.

Sammantaget hämtades endast drygt två tredjedelar (68,7 procent) av förskrivna recept ut. Recept på dyrare läkemedel hämtades mer sällan ut, och antibiotika hämtades oftare ut än läkemedel mot exempelvis hudbesvär. Följsamheten ökade med ökande patientålder, ekonomiska subventioner för låginkomsttagare, och ökande andel besök (av alla läkarbesök) hos den förskrivande läkaren. Man fann också att följsamheten var bättre vid terapibyte (till ett generikapreparat) än vid nyinsättning av ett läkemedel.

Då regleringen av läkemedelsförmåner och högkostnadsskydd skiljer sig åt mellan länder kan studiens resultat – både angående andel icke-följsamhet och angående dess samband med ekonomiska subventioner – inte appliceras direkt på svenska förhållanden, men slutsatserna kan sannolikt i viss mån extrapoleras. Att följsamheten kan ökas genom god läkarkontinuitet torde vara höggradigt intressant även för svenska vårdgivare, i synnerhet med tanke på de senaste årens bemanningsproblematik i primärvården.