I 26 studier av 53 var kirurgi överlägset placebo, men behandlingseffekten var generellt liten. Foto: Colourbox

Placebokontrollerade, randomiserade kliniska studier som undersöker effekten av kirurgiska ingrepp är sällsynta, delvis på grund av etiska betänkligheter och oro för patientsäkerheten i placeboarmen. En brittisk forskargrupp har gjort en systematisk genomgång av befintliga studier i syfte att bedöma huruvida placebokontroller bör användas vid utvärdering av kirurgiska ingrepp.

Kirurgiska ingrepp definierades som ingrepp som både förändrar anatomin och som kräver antingen en hudincision eller användandet av endoskopisk teknik. Av de 53 studier som uppfyllde inklusionskriterierna undersökte samtliga endast mindre invasiva ingrepp, såsom exempelvis laparoskopi med excision av endometrios och endoskopi med laserbehandling av blödande magsår.

I 39 av 53 studier (74 procent) åstadkoms förbättring i placeboarmen, och i 27 studier (51 procent) var förbättringen likvärdig den som åstadkoms i den kirurgiska armen. I 26 studier (49 procent) var kirurgi överlägset placebo, men behandlingseffekten var generellt liten. Allvarliga komplikationer rapporterades i placeboarmen i 18 studier (34 procent) och i den kirurgiska armen i 22 studier (41,5 procent).

Resultaten tyder på att den kliniska effekten vid flera ingrepp inte beror på kirurgin. Placebokontrollerade kirurgiska studier är inte fria från komplikationer, men komplikationerna drabbar oftast i mycket mindre utsträckning patienter i placeboarmen än patienter i den kirurgiska armen. Författarna drar slutsatsen att denna typ av studier är kraftfulla verktyg för att påvisa effekten av kirurgiska ingrepp och för att identifiera ineffektiva behandlingsmetoder. Intressant att notera är att mycket få av de inkluderade studierna med negativa resultat har resulterat i förändrad klinisk praxis.