Autorefererat. Syftet med studien var att undersöka samband mellan exponering för antibiotika under fosterlivet och tidig barndom och senare förekomst av astma. Tidigare studier har visat på ett möjligt samband, men studierna har inte tagit hänsyn till viktiga förväxlingsfaktorer, såsom genetiska och gemensamma miljöfaktorer som delas inom familjer.

Studien inkluderade alla barn där mödrarna var gravida mellan juli 2005 och december 2010 (N = 493 785), identifierade genom Medicinska födelseregistret. Information om antibiotika inhämtades från Läkemedelsregistret, och antibiotikaanvändning grupperades efter trolig indikation för läkemedlet (alla indikationer, luftvägs-, hud- och urinvägsinfektion). Astma definierades på basis av astmadiagnos i Patientregistret och uthämtade astmaläkemedel registrerade i Läkemedelsregistret.

Bland barnen som exponerats för antibiotika under fosterlivet var det 28 procents ökad risk för astma (hazardkvot, HK, 1,28, 95 procents konfidensintervall, KI, 1,25–1,32). Hos barnen som hade behandlats med antibiotika före 6 månaders ålder var risken för astma högst hos de som behandlats med luftvägsantibiotika (HK 4,12, 95 procents KI 3,78–4,50). Barnen som behandlats med hud- och urinvägsantibiotika i späd ålder hade 54 procents ökad risk för astma (HK 1,54, 95 procents KI 1,24–1,92).  

När analyserna justerades för andra förväxlingsfaktorer som delas inom familjer, genom att jämföra barn med astma med deras syskon utan astma, försvann sambandet mellan antibiotikaexponering under fosterlivet och astma. Likaså försvann sambandet för behandling med hud- och urinvägsantibiotika hos barn och astma, och risken för astma minskade tydligt för luftvägsantibiotika hos barn (HK 2,36, 95 procents KI 1,78–3,13).

Våra resultat talar för att sambandet mellan antibiotika och astma delvis orsakas av delade faktorer inom familjer. Den riskökning som kvarstod efter behandling med luftvägsantibiotika hos barn förklaras sannolikt av svårigheterna att korrekt diagnostisera små barn med astma, där astmasymtom bör skiljas från luftvägsinfektioner, alternativt att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma oavsett antibiotikabehandling. Med tanke på den hotande antibiotikaresistensen är det dock viktigt att poängtera att även om antibiotika i sig inte verkar orsaka astma, bör läkemedlet användas med stor försiktighet.