Läkare med aktuella eller nyligen genomgångna klagomålsutredningar var 2,08 gånger så benägna att hysa tankar på självskadebeteende eller självmord. Foto: Fotolia/IBL

Läkare som är föremål för anmälningsärenden löper signifikant risk för att drabbas av ångest, depression eller självmordstankar, enligt en brittisk undersökning [1]. Klagomål i Storbritannien utreds ofta av det oberoende nationella tillsynsorganet General Medical Council med befogenhet att varna, stänga av, yrkesbegränsa eller deslegitimera läkare i händelse av fällande dom. Andra utredningar om tjänstefel eller annat sker internt vid de enskilda arbetsplatserna.

Av 95 636 brittiska läkare som tillfrågades i enkätundersökningen svarade 10 930 (11,4 procent), varav 7 926 (8,3 procent) fullföljde enkäten och inkluderades i analysen. Klagomål som beaktades var informella klagomål från patienter direkt till kolleger, formella skriftliga klagomål till sjukvårdshuvudmannen eller till General Medical Council samt interna eller externa anmälningar motsvarande lex Maria-fall.

Den låga svarsfrekvensen utgör en begränsning, men författarna spekulerar kring att de läkare som farit mest illa av anmälningsprocesserna förmodligen aldrig brydde sig om att delta i undersökningen, slutat som läkare, eller – som det finns rapport om – tagit sitt liv [2], vilket skulle kunna leda till en underskattning av fynden.

Köns- och åldersfördelningen bland studiedeltagarna var i stort sett representativ för den brittiska läkarkåren, dvs medlemspanoramat i British Medical Association. De som besvarade enkäten delades in i tre grupper: de som var föremål för pågående eller nyligen avslutad klagomålsutredning, de som hade varit det sex månader eller tidigare, och de som aldrig hade anmälts. Förekomst av ångest och depression bedömdes enligt de validerade standardformulären Generalised anxiety disorder scale och Physical health questionnaire. Andra parametrar, t ex självmordstankar, undersöktes genom särskilda frågeformulär.

Av läkarna med pågående eller nyligen avslutade anmälningsärenden rapporterade knappt 17 procent måttlig eller allvarlig depression och 15 procent måttlig eller svår ångest. Jämfört med gruppen utan anmälningsärenden riktade mot sig var den relativa risken för depression eller ångest 1,77 (95 procents konfidensintervall, KI, 1,48–2,13) respektive 2,08 (95 procents KI 1,61–2,68).

Läkare med aktuella eller nyligen genomgångna klagomålsutredningar var 2,08 (95 procents KI 1,61–2,68) gånger så benägna att hysa tankar på självskadebeteende eller självmord jämfört med läkare utan klagomålsutredningar riktade mot sig. En av tio angav att de haft sådana tankar. Depressions- och ångestkänslorna förstärktes ju allvarligare anklagelsen var och blev starkast i de fall då klagomålet utreddes av General Medical Council.

Majoriteten (84,7 procent) av läkarna med aktuella anmälningsärenden mot sig, och 79,9 procent av dem med tidigare erfarenhet av anmälningsprocesser, uppgav att de arbetade annorlunda som läkare nu jämfört med tiden före klagomålen. Även läkare som inte själva fått anklagelser riktade mot sig sa sig agera annorlunda efter att ha sett kolleger genomgå en klagomålsutredning.

En stor majoritet (85 procent) ansåg att handläggningen av klagomålsärenden skulle tjäna på ökad öppenhet, kompetent ledarskap och möjlighet för en anklagad att driva krav på ekonomisk kompensation för lönebortfall. Tre av fyra ville även ha möjlighet att agera juridiskt mot anmälningar som gjorts av illvilja eller okynne.