Fetmaopererade kvinnor bör få extra övervakning vid graviditet, menar forskarna bakom studien. Foto: Colourbox.

Andelen kvinnor med fetma i tidig graviditet har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Nu ser vi även en ökning av andelen kvinnor som genomgått fetmakirurgi före graviditet. I Sverige har antalet födslar efter fetmakirurgi ökat från 154 (0,15 procent) till mer än 518 (0,48 procent) per år mellan 2006 och 2011. Fetmakirurgins hälsoeffekter har studerats relativt väl, men betydligt mindre är känt om hur den påverkar en kommande graviditet och det nyfödda barnet. Tidigare studier har varit begränsade i storlek, visat motstridiga resultat och inte inkluderat en jämförelsegrupp som haft samma BMI (body mass index) som den opererade gruppen före fetmakirurgin [Kjaer MM, et al. Acta Obstet Gynecol Scand. 2013;92:264-71; Roos N, et al. BMJ. 2013;347:f6460].

Syftet med denna studie var därför att i en stor populationsbaserad kohort undersöka om fetmakirurgi påverkade riskerna för graviditetsdiabetes, för tidig födsel, dödföddhet, död i nyföddhetsperioden, om barnet var litet eller stort för tiden och medfödda missbildningar.

Genom att använda data från svenska hälsoregister identifierades graviditeter hos 596 kvinnor som fött barn efter genomgången fetmakirurgi mellan åren 2006 och 2011 (för 98 procent hade operationsmetoden varit gastrisk bypass). De jämfördes med 2 356 graviditeter hos kvinnor som inte opererats, men som hade samma BMI, ålder, utbildningsnivå, rökvanor samt lika många tidigare antal födda barn som de opererade kvinnorna haft före fetmakirurgin.

De fetmaopererade kvinnorna hade en lägre risk att utveckla graviditetsdiabetes (2 procent jämfört med 7 procent; P < 0,001) och att föda ett barn som var stort för tiden (9 respektive 22 procent; P < 0,001) jämfört med de icke-opererade kvinnorna. Däremot hade de kvinnor som gjort en fetmaoperation högre risk att föda ett barn som var litet för tiden (16 respektive 8 procent; P < 0,001) och för en kortare graviditetslängd (273,0 mot 277,5 dagar; P < 0,001). De hade även en icke-statistiskt säkerställd tendens till ökad risk för att barnet var dödfött eller dog under nyföddhetsperioden (1,7 respektive 0,7 procent; P = 0,056). Inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan de fetmaopererade kvinnorna och jämförelsegruppen fanns gällande för tidig födsel (10 respektive 7,5 procent; P = 0,15) eller medfödda missbildningar (2 respektive 3,5 procent; P = 0,27).

Konklusionen av denna studie är att fetmaoperation före en graviditet minskar risken för graviditetsdiabetes samt överdriven fostertillväxt, men ökar risken för att barnet föds litet för tiden och att graviditetslängden är kortare. Eftersom fetmakirurgi före graviditet ger både positiva och negativa effekter bör dessa kvinnor betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. De bör få särskild övervakning via mödrahälsovård, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som även inkluderar kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi.