I en studie publicerad i Canadian Medical Association Journal utvärderades tre olika arbetsscheman för nattarbetande läkare på intensivvårdsavdelning med avseende på arbetspassens påverkan på patientsäkerheten, läkarnas psykiska välbefinnande samt kontinuiteten i den vård som gavs.

ST-läkare på intensivvårdsavdelningar vid två universitetssjukhus randomiserades (med rotation i perioder om två månader mellan januari och juni 2009) till tre arbetsscheman för nattjänstgöring av olika längd: 24, 16 respektive 12 timmars tjänstgöring. Ett primärt effektmått var patientsäkerhet, ett annat läkarnas trötthet mätt med den 7-gradiga Stanford sleepiness scale. Sekundära utfallsmått var patientmortalitet, undvikbara komplikationer, kliniska symtom eller tecken på utmattning hos läkarna. Även vårdkontinuiteten och iakttagelser från kolleger på avdelningen registrerades.  

I utvärderingen ingick 47 av de 49 akutläkare som togs med i studien, liksom alla 971 patienter som skrevs in för vård under totalt 5 894 patientdygn. Även 452 enkätsvar från kolleger på intensivvårdsavdelningen analyserades. Det förelåg ingen skillnad avseende förekomsten av komplikationer mellan de tre arbetspasslängderna (81,3, 76,3 och 78,2 respektive händelser per 1 000 patientdygn; P = 0,7). Likaså var läkarnas trötthet såväl dag- som nattetid oberoende av arbetsschemat (medelskattning av tröttheten dagtid var för de olika tjänstgöringspassen 2,33, 2,61 och 2,30; P = 0,3, – och nattetid 3,06, 2,73 och 2,42; P = 0,2).

7 av 8 undvikbara komplikationer inträffade i samband med 12-timmarstjänstgöring men denna visade sig inte vara statistiskt signifikant skild från övriga arbetspasslängder (P = 0,1). Patientdödligheten skilde sig inte mellan olika tjänstgöringsscheman. Kliniska symtom hos läkarna förekom oftare och var av svårare art i samband med 24-timmarspassen (P = 0,04), utmattning däremot förekom i samma omfattning för alla tre arbetsscheman. Personalen på avdelningarna bedömde läkarnas kunskapsläge och förmåga att fatta beslut som sämst i samband med 16-timmarspassen.

Författarnas tolkning är att fynden i deras studie inte stöder hypotesen att kortare arbetspass skulle vara att föredra framför långa. Fler utredningar i detta ämne bör göras innan man genomför omfattande arbetstidsreformer, menar forskarna.