I en prospektiv kohortstudie studerades sambandet mellan bastubad och dödlighet. Studien inkluderade 2 315 medelålders (42–60 år) män från östra Finland. Deltagarna svarade på en enkät angående bastuvanor. Patienterna delades in i grupper efter hur ofta de badade bastu (1, 2–3 eller 4–7 gånger per vecka) och hur länge (mindre än 11, 11–19 eller mer än 19 minuter). Utfallen delades in i plötslig hjärtdöd samt död till följd av kranskärls- och kardiovaskulär sjukdom eller oavsett orsak.

Medianuppföljningstiden var drygt 20 år. Efter justering för kända kardiovaskulära riskfaktorer noterades ett samband mellan fler bastusessioner och längre tid tillbringad i bastun och lägre risk för plötslig hjärtdöd samt död av kranskärls- och kardiovaskulär sjukdom. Även dödlighet oavsett orsak var lägre för dem som angav fler bastubadstillfällen.

Jämfört med män som badade bastu 1 gång per vecka hade gruppen med mest frekventa bastubadare lägre risk för plötslig hjärtdöd (hazardkvot [HR] 0,37; 95 procents konfidensintervall [KI] 0,18–0,75) såväl som för död oavsett orsak (HR 0,60; 95 procents KI 0,46–0,80). Hazardkvoten var 0,76 för död oavsett orsak vid bastubad 2–3 gånger per vecka (95 procents KI 0,66–0,88). Liknande riskförhållanden noterades även för död i kranskärls- och kardiovaskulär sjukdom.

Durationen av bastusessionerna tycktes inte påverka utfallsvariabeln död oavsett orsak; dock påvisades ett samband med lägre risk för de specifika dödsorsakerna för dem som satt mer än 19 jämfört med mindre än 11 minuter i bastun per gång. Störst effekt sågs för risk för plötslig hjärtdöd (HR 0,48; 95 procents KI 0,31–0,75).

Bastun kallades förr för den »fattiges apotek« och användes som sjukstuga då det betraktades som det renaste rummet. En sökning med sökordet »sauna« på PubMed ger drygt 400 träffar med artiklar skrivna på engelska. Ett antal av dessa publikationer är studier om bastubadets effekter på hjärta och kärl. Den här studien är den första som visar överlevnadsvinster vid mer frekvent bastubadande eller mer tid tillbringad i bastun. Trots att studien korrigerar för många andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom kan inte en selektion av »friskare« individer helt uteslutas bland bastubadare som badar mer frekvent och sitter längre tid i bastun.

Forskarna efterfrågar fler studier för att kartlägga den eventuella mekanismen. Oavsett om den skulle vara värme, avslappning, sociala gemenskap eller livsstil förefaller tid i bastun välinvesterad.