Tidigare studier har visat att patienter med diabetes mellitus som genomgår kranskärlskirurgi har en ökad risk för död. Dock har man i dessa studier delat in patienter i insulinbehandlade och icke insulinbehandlade, inte efter typ av diabetes. Författarna undersökte därför betydelsen av typ 1- respektive typ 2-diabetes för överlevnad efter kranskärlskirurgi.

Alla (n = 39 235) patienter som genomgick en första isolerad kranskärlsoperation i Sverige under åren 2003 till 2013 inkluderades från SWEDEHEART-registret. Från Nationella diabetesregistret (NDR) hämtades information om typ 1-diabetes (n = 725, 1,8 procent) och typ 2-diabetes (n = 8 208, 21 procent). Från Dödsorsaksregistret hämtades information om död.

Under en genomsnittlig uppföljningstid på 5,9 år avled 17 procent av patienter utan diabetes, 21 procent av patienter med typ 1-diabetes och 19 procent av patienter med typ 2-diabetes. Patienter med typ 1-diabetes hade en fördubblad risk för död jämfört med patienter utan diabetes efter justering för förväxlingsfaktorer (hazardkvot [HR] 2,04, 95 procents konfidensintervall [KI] 1,72–2,42). Hos patienter med typ 2-diabetes var riskökningen betydligt mindre (HR 1,11, 95 procents KI 1,05–1,18). Patienter med typ 1-diabetes hade en signifikant risk för både hjärt–kärl- och icke-hjärt–kärldöd, medan de med typ 2-diabetes endast hade ökad risk för icke-hjärt–kärlrelaterad död.

Sammanfattningsvis visade studien att patienter med typ 1-diabetes har en fördubblad risk för förtida död oavsett orsak jämfört med patienter utan diabetes. Däremot fann författarna endast en minimalt ökad risk för dödsfall oavsett orsak, och ingen ökad risk för död i hjärt–kärlsjukdom, hos patienter med typ 2-diabetes. Författarna påpekar att det är av yttersta vikt att följa patienter med typ 1-diabetes noga efter kranskärlskirurgi för att förebygga tidig död och återinsjuknande i hjärt–kärlsjukdom.