Figur 1. Suicidincidens ett år efter stroke jämfört med Sveriges befolkning generellt för män, kvinnor och olika åldersgrupper.

Autoreferat. Depression efter stroke är vanligt, och det finns en ökad risk för suicid och suicidförsök efter stroke. Den aktuella svenska studien som presenteras i Neurology visar en fördubblad risk för suicid första året efter stroke jämfört med befolkningen i övrigt, och en femfaldigt ökad risk bland patienter under 55 år.

Studien baserar sig på 220 336 strokepatienter i RiksStroke som insjuknade mellan 2001 och 2012. Uppgifter om suicid och suicidförsök (avsiktlig självdestruktiv handling) identifierades i Socialstyrelsens dödsorsaks- och patientregister, medan uppgifter om utbildning och inkomst året före slaganfallet hämtades i SCB:s LISA-databas.

Mellan 2001 och 2012 försökte 1 217 av patienterna i studien ta sitt liv (73 procent genom förgiftning), och av dessa avled 260 till följd av försöket. Detta motsvarar en ungefär fördubblad risk jämfört med normalbefolkningen. Patienter med grundskole- eller gymnasieutbildning hade 37 procent ökad risk jämfört med universitetsutbildade att genomföra suicidförsök, och de som bodde ensamma hade 73 procent ökad risk jämfört med gifta eller sammanboende. Patienter födda utanför Europa hade halverad risk jämfört med de födda i Sverige och övriga Europa. Andra riskfaktorer för suicidförsök var låg ålder, manligt kön, svårare stroke samt självskattad nedstämdhet och dålig hälsa 3 månader efter stroke. Risken avtog med tid men var fortfarande hög två år efter stroke.

Patienter med ökad suicidrisk efter stroke kan alltså utskiljas med hjälp av lättillgängliga kliniska och socioekonomiska variabler. Svaret på en så enkel fråga som »Är du nedstämd?« 3 månader efter stroke har påfallande stort genomslag som riskmarkör, tillsammans med svår stroke, ensamboende och låg ålder. Studien talar för att strokepatienter med särskilt hög risk behöver suicidpreventiva insatser.