Incidensen av autism var 0,96 procent hos barn som exponerats för narkos och 0,89 procent hos dem som inte exponerats, vilket är en icke signifikant skillnad. Foto: Fotolia/IBL

Kan narkos som ges tidigt i livet påverka hjärnans utveckling på ett negativt sätt? Djurstudier talar för att så kan vara fallet. Två nätverk för forskare har bildats, ett i USA (SmartTots) och ett i Europa (EuroStar), som försöker klargöra om narkos given till småbarn orsakar t ex läs- och skrivsvårigheter, minnesproblem eller autism senare i livet. Ännu så länge saknas hållfasta bevis för att narkos har sådana negativa effekter, men frågan är inte avgjord. Nya studier i ämnet är därför av stort intresse.

I en retrospektiv undersökning av 114 435 barn från Taiwan identifierades 5 197 som erhållit narkos och kirurgi före 2 års ålder. De matchades med fyra gånger så många barn som inte fått narkos. Incidensen av autism var 0,96 procent hos dem som exponerats för narkos och 0,89 procent hos dem som inte exponerats, vilket är en icke signifikant skillnad. Antalet exponeringar för narkos ökade inte risken. Inte heller hade barnets ålder vid första exponeringen någon betydelse. Som väntat hade dock gruppen av barn som sövts en överrepresentation av kongenitala anomalier och neurologiska sjukdomar, som ju kan behöva behandlas med kirurgi under narkos.

Resultaten kommenteras i en ledare i samma tidskrift och beskrivs som viktiga eftersom uppgifterna hämtats från en databas som omfattar så mycket som 99 procent av Taiwans befolkning. Författarna frågar sig om det kan vara en speciell fenotyp som är känslig för narkos. Neurologiska abnormaliteter har främst rapporterats i amerikanska och australiensiska studier, medan europeiska studier givit negativa resultat.